Nu har politikerna satt satt sin sista (GMO-) potatis!

Den nya GMO-lagen som har antagits i EU är det största miljöhotet i Europas historia

Trots att GMO orsakar allvarliga skador på hälsan, medför skadeverkningar på miljön och även ger tunga socio-ekonomiska avtryck på många av de platser i världen där GMO odlas på bred front – så är nu GMO på väg in i Europa och även i Sverige. Det finns redan ett 50-tal GMO som är godkända för handel inom EU – trots detta så är det många som lyfter frågande på ögonbrynet när man säger “GMO” – vad är det? undrar de.

Ordet GMO står för genetiskt modifierade organsimer. Den här artikeln handlar om en speciell typ av GMO, förmodligen också det man främst tänker på när man pratar om GMO, nämligen genmodifierade grödor. Växter som vi odlar för att äta – som med andra ord blir till mat, livsmedelsprodukter.

Hur gör man en GMO-Gröda?

Hur man gör  en GMO-Gröda? Man tror inte sina ögon! När man genmodifierar växter så använder man en bakterie som orsakar tumörer i växten. Ja, du läste rätt, en bakterie som bildar TUMÖRER.

Så här skriver Sveriges Lantbruksuniversitet om hur man gör en GMO-gröda

“För att sätta in den nya gensekvensen i växtcellen
använder man sig oftast av bakterien Agrobakterium
tumefaciens. Detta är en jordlevande bakterie
som orsakar tumörer i vissa växter genom att föra in
en bit av sitt DNA i växtens DNA. När man använder
A. tumefaciens i genmodifiering ”klipper” man
ut det DNA som orsakar tumören och ”klipper” in
den nya gensekvensen i stället och låter sedan A.
tumefaciens infektera växten. Att ”klippa” DNA
innebär att man använder sig av olika enzymer som
ger upphov till att DNA:t klipps och sedan klistras”

Källa:http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/Publikationer/lantbrukpalikavillkor.pdf:

 

Ansvarsfulla politiker som har läst/sett Séralinis forskning skulle aldrig släppa lös GMO

Ansvarsfulla politiker som har läst/sett Séralinis forskning skulle aldrig släppa lös GMO

Séralini-studien är den längsta oberoende studien som någonsin har utförts. Studien som testades på råttor varade i två år och den visade en 6-faldig ökning av dödsfallen i GMO-gruppen. Efter några månader fick djuren skador på lever, njurar och det bildades även groteska tumörer (se bild) samt de blev infertila. Framför allt honorna, fick gigantiska tumörer brösttumörer – vilket motsvarar bröstcancer hos människan. Skadorna syntes inte förrän efter den fjärde månaden, så därför missas det i alla de tre-månadersstudier som görs i avsikt att ta fram säkerhetsdata för industrins GMO-grödor. Kanske är det därför som industrin bara gör tremånaders-studier?

Ser de här råttorna normala ut? – De har ätit GMO!

Séralini-studien visade också att det är själva transgentekniken som orsakar skadorna – vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att man infekterar växten med en bakterie som man VET orsakar tumörer i växter. Kanske spelar det inte så stor roll vilken gen man sätter in, om det är själva processen, att bakterien överför en gen, som orskar cancer.

Vi kräver att en sådan studie, som enbart studerar detta, omgående görs – innan dess kan man inte fastställa någon som helst säkerhetsdata och innan säkerheten är fastställd kan man inte godkänna någon GMO. GMO ska hanteras enligt försiktighetsprincipen.

Det som gäller för råttor – gäller för oss

Det som gäller för råttor – gäller för oss

GMO handlar alltså om inklippta gener. Gener finns i vår arvsmassa och kodar för olika processer i cellen. I en text från Jordbruksverket står det att läsa:

“Gentekniken som vi beskriver i detta häfte handlar
om att flytta gener, DNA-sekvenser, från en organism
till en annan eller ändra på organismens egna gener.
Arvsmassan består av gener. Tekniken bygger på att den informationsbärande arvsmassan ser likadan ut i alla organismer, från bakterier och blötdjur till isbjörnar och människor“

Källa: http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr147.pdf

Med andra ord – det som gäller för andra organismer – gäller för oss. Cancer hos djuren = cancer hos oss!

Ny fakta som vänder upp och ner på den grund varpå GMO-tekniken vilar

Ny fakta som vänder upp och ner på den grund varpå GMO-tekniken vilar

Dr. Thierry Vrain

Gentekniken bygger på det antagandet att en gen bara kodar för ett protein. Nu träder en Dr Thierry Vrain, en fd pro GMO-forskare, fram och säger att detta är förlegade rön. EN gen kan nämligen koda för flera protein.

“The Human Genome project completed in 2002 showed that this hypothesis is wrong; and too simple to describe the relationship between genes and proteins. Every scientist now learns that any gene can give more than one protein and that inserting a gene anywhere in a plant eventually creates rogue proteins. Some of these proteins are obviously allergenic or toxic. The whole paradigm of the genetic engineering technology is based on a misunderstanding.”

//Dr Thierry Vrain
Källa: http://wakeup-world.com/2015/01/27/former-pro-gmo-scientist-speaks-dangers-genetically-modified-food/

Med dessa underlag från SLU och Jordbruksverket och forskaren Dr Thierry Vrain och Séralinis studie, så kan ju även ett barn räkna ut att risken är överhängande att GMO som orsakar tumörer i djur, därmed även gör det i människor.

I USA har bröstcancer blivit en epidemi, en kvinna av 8 får cancer och allt fler insjuknar. En bidragande orsak kanske är just det faktum att GMO tvingades på befolkningen under 1990-talet. I USA har de nämligen aldrig haft möjligheten att välja bort GMO eftersom de inte har lagfört att livsmedel måste GMO-märkas.

Varför ska vi överhuvudtaget ha GMO? Det tillför ingenting av värde, men riskerna är kolossalt stora inte bara för människor, utan för hela ekologin och miljön – ett reellt hot mot livets fortsatta existens.

Den nya EU-lagen ger skenbart inflytande på GMO för medlemsländerna

Den nya EU-lagen ger skenbart inflytande på GMO för medlemsländerna

Godkännande-processerna har alltid varit utdragna i EU, och ofta är det låst läge när det gäller GMO. Då kom förslaget att medlemsländerna ska kunna förbjuda odling av bestämda grödor på hemmaplan, tanken var att de gmo-skeptiska då inte skulle sätta sig på tvären när nya grödor skulle godkännas på EU-nivå.

Vissa menar att det här avtalet ger de länder som vill begränsa odlingen av GMO mer frihet, och att medlemsländerna kommer att ges makt att förbjuda produkter som har godkänts på EU-nivå, även baserat på “icke-vetenskapliga” grunder. Det här är en mycket farlig retorik. Sanningen är snarare att vår frihet inskränks, och vi blir påtvingade GMO om vi inte aktivt utreder den och kan säga nej. Det behövs både tid, pengar och kunskap och framför allt handlingskraftiga politiker för att göra detta.

När EU har godkänt en GMO-gröda till försäljning i EU så är den automatiskt godkänd att säljas i Sverige såvida vi inte av socio-ekonomiska eller jordbrukspolitiska skäl vill stoppa den. Vi kan inte stoppa den av säkerhets-, en del miljö- eller hälsoskäl eftersom den bedömningen redan har avgjorts i EU, en bedömning som EU-kommissionens livsmedelsmyndighet Efsa är ensam om att få göra.

Greenpeace varnar för att kompromisstexten innehåller rättsliga otydligheter, något som kan göra att bioteknik-företag går till domstol för att driva igenom odling av nya genmodifierade grödor.

Skulle du rösta ja till ett sådant förslag? Så här röstade våra svenska EU-parlamentariker

// Sara Boo, Ordförande NHF Sweden

(3099)

Detta är del 2, i NHF Swedens inspirerande odlings-artikelserie. Läs Del 1

Finns det något som väcker glädjen i hjärtat så mycket som att sätta ett frö och se det spira? Att sen få skörda goda primörer ger inte bara fräschare, mer näringstäta och mer giftfria grönsaker – utan är även klimatsmart. Finns det något godare än egenhändigt uppdrivna morötter, sockerärter eller potatis? Har du inte provat – då är det dags!

Dags att se över vad du vill så

Den bästa utgångspunkten är att välja det som du vill äta! Du behöver inte särskilt gröna fingrar för att lyckas. 

Om du inte har provat att odla sockerärter och vaxbönor så är det dags! Kokta böner med en klick smör som får smälta över dem… Mmmm vad det smakar gott! Sockerärt är förstås goda att äta råa också. Det som är så bra med ärtor och bönor är att de är så lättodlade och de ger rikligt med avkastning. Ju mer man skördar , desto mer ger de – så tacksamt! En annan stor fördel är att de själva tillverkar kväve, så de behöver inte gödslas så mycket som andra växter.

Det finns två sorters växtsätt för bönor; buskböna och störböna. Störböna har ett slingrande växtsätt och måste ha något att klänga på. Om du inte har möjlighet att ordna växtstöd till dem så välj istället bönor som har ett buskigt växtsätt – de blir inte så höga. Läs på förpackningen hur höga de blir och om de behöver växtstöd.

Haricots Verts är en böna som är mycket tacksamt att odla själv, det blir enormt godare, betydligt billigare och plantorna ger riklig skörd. Vaxböna är som Haricots verts men är gulfärgad.

Alla bönor sås i varm jord, minst 12 grader, ett par veckor senare än potatisen alltså. Var beredd att så nytt om bönorna inte skulle ta sig. Då är det bara att peta ner ett frö där det inte kommit upp i såraden – de kommer att komma i kapp! Så två cm djupt, med ca 10 cm mellan plantorna. Om du sår flera rader så ha ca 40-50 cm mellan plantorna. Skydda gärna fröna och småplantorna från fåglar, genom att sticka ner välförgrenade grenar så att fåglarna inte kommer åt, alternativt lägga över odlingsväv. För mig har det dock lyckats utan dessa skyddsåtgärder. Bönor är också lättodlat eftersom de behöver inte gallras. Allt som behövs är en grundgödsling på våren innan sådd. Trädgårdskompost är dock aldrig fel att lägga på under växtsäsongen.

Alla dessa tre sorter, som nedan finns på bild skördas innan fröna börjar svälla upp. Om du inte äter allt som du har skördat så kan du förvälla och frysa in.

Sockerärt

Haricots Verts

Vaxböna

Att odla bladgrönt känns väldigt lyxigt

Det finns ett stort utbud av olika sallats-sorter och ätliga blad inte minst asiatiska kålbladväxter. Vårt utbud av klorofyllrika blad i matbutiken är mer än uselt, vilket är konstigt eftersom det finns så mycket bladväxter som går att äta. Förutom alla sallatsorter så finns det spenat, mangold, rödbetsblad, mizunakål, sellerikål, grönkål, cikoria, mållor och mycket mer. En riktig skattkammare som av någon konstig anledning inte har funnit sin väg in i matbutiken. Grönkål finns bara i affären en kort tid runt jul – trots att den går att skörda hela vintern.

Sallad

Plocksallat är enklast och sås direkt på växtplatsen. Många förodlar övriga sallatssorter och kålsorter, eftersom det är enklare att hantera och man slipper att gallra eftersom man då sätter ut dem med rätt plantavstånd. Om du förodlar sallat så tänk på att inte sätta de späda salltsplantorna djupare i trädgårdslandet, när de planteras ut på sin växtplats, än de stod i sin kruka.

Spenat

Spenat och mangold är också lättodlat och odlas också direkt på växtplatsen, liksom trädgårdsmålla (som finns i både grön och röd variant) och de växer som “ogräs” genom att de frösår sig lätt. Målla används som spenat. Spenat, mangold och målla är bra att odla till gröna hälso-smoothies.

Kål

Kålväxter är lite knivigare eftersom både
jordloppan och kålfjärilen älskar kålen lika mycket som odlaren. Om det är torrt i marken så kommer gärna jordloppan och gnager en massa pyttesmå hål på den späda plantan, för att slippa dem så håll jorden fuktig och marktäck gärna med trädgårdsavfall som löv och ofärdig kompost. Kålfjärilen kan man undvika genom att täcka odlingen med odlingsväv, alternativt plocka bort fjärilslarver/äggsamlingar för hand. Kål behöver också ordentligt med gödsling. En ganska krävande växt med andra ord. Det som är bra med kålväxterna är att de är köldtåliga och han skördas långt in på det kallare halvåret.

Morötter, rödbetor och rädisor – mångas favoriter

Nyttiga egenodlade morötter

När människor börjar odla, så brukar de oftast välja morötter, rödbetor och rädisor. Det finns en hel del olika morötter, och de finns i olika färger. För varje år blir det fler och fler F1 frön – välj bort dem! F1-frön gör att vi blir helt beroende av växtförädlingsföretagen och våra gamla sorter trängs ut – och med det försvinner mångfald och en viktig genbank.

Undvik F1 – beteckningen står vid namnet. De är ej sortäkta och man kan ej ta frön ifrån dem.

Morötter ska gallras när de är runt 5 cm höga, liksom rödbetor. Rädisor är mycket snabbväxande och enkela att odla. Tänk på att blasten är ätlig på alla de tre grönsakerna. Gör pesto på morotsblast:  http://www.landleyskok.se/recept/morotsblastpesto.html/

Morötter finns i olika färger

Rödbetor

Rädisor

Gul Lök, Röd lök och vitlök

Enklast är att köpa sättlök, då slipper man besväret med att odla från frön som är rätt tidsödande. Sättlök är smålökar som man sätter i jorden och låter dem växa till sig. Det är busenkelt och det blir lök även i usel jord, även om de inte blir så stora – men se till att rensa bort ogräset. Lök gillar nämligen inte konkurrens. Sätt ner sättlöken i jorden så att en fjärdedel av lökens ovansida sticker upp, i en grundgödslad jord. Lök skördas när blasten lägger sig, då drar man upp den och låter den torka. Låt den torka under tak om det regnar. Därefter så kan löken förvaras inomhus.

Röd och gul sättlök

Vitlök sätts inte förrän till hösten i september/oktober månad. Köp certifierad vitlök och dela den i klyftor. Sätt varje klyfta i jorden med 10 cm mellanrum så att toppen på löken sticker fram. Den skördas i augusti året därpå.

Varje klyfta sätts enskilt i jorden och blir till en hel vitlök på knappt ett år

När frostrisken börjar försvinna så är det dags att förgro potatis

Det som pratar emot att odla potatis är att det är så billigt i handeln, men potatis besprutas väldigt mycket så därför känns det bra att odla det själv, och hemodlat smakar så mycket bättre! Vilken lycka att dra upp ett stånd potatis, med massor av vackra knölar och sedan gå direkt in och laga dem till middagen.

I trädgårdsaffärer finns många olika sorters potatis att välja mellan. Matpotatis, delikatesspotatis, tidiga sorter och sena sorter, resistenta sorter osv – trädgårdböckerna uppmanar till att välja certifierad sättpotatis som är garanterat fria från sjukdomar.

För att skynda på processen så kan man förgro sin potatis genom att sätta potatis i facken i en äggkartong, i fönstret i rumstemperatur. Efter ett par-tre veckor så har groddarna vuxit ut och det är dags att sätta dem i jorden – det ska vara runt 8 grader i jorden. Det gäller att inte sätta för tidigt – för bladen tål inte frost. Om potatisen fryser  förlorar man tid för då vissnar den ner och den får börja om med att skjuta skott.  Gödsla med ca 2-3 kg stallgödsel per kvadratmeter. Man sätter potatisen 8-10 cm djupt och 20-30 cm mellan plantorna. Om du sätter flera rader så ska det vara 60-70 cm mellan raderna.

När blasten blivit 15–20 cm hög är det dags att kupa, vilket betyder att man drar upp jord runt plantan. Det gör man för att minska risken att knölarna får sol på sig, vilket får dem att bli gröna genom att bilda giftet solanin. Kupa 2-3 gånger under sommaren. Efter knappt 100 dagar så är det dags att skörda de goda knölarna.

För att undvika sjukdomar på potatisen så finns det några tips. Du ska aldrig odla potatis på samma jord varje år, ett annat tips är att bara odla tidig potatis – och att alltid förgro den! Att odla i sand och gräsklipp är ett annat tips – då sägs det till och med att man kan odla på samma plats varje år!

En bortglömd knöl

Om inte potatisen hade varit, så hade förmodligen jordärtskockan haft en betydligt mer framträdande roll. Jordärtskockan är extremt lättodlad och den drabbas i regel heller inte av sjukdom. Den är väldigt tacksam att odla, ger rikligt med knölar, är lättskött och behöver inte kupas. Sätt den i jorden ca 10 cm djup tidigt på våren i mars/april med ett avstånd på 30 cm mellan plantorna och ett radavstånd på minst 30 cm. Jordärtskocka är också ekonomiskt att odla själv, eftersom de kan vara ganska dyra i affären.

Bildkälla: www.gronsakslandet.se

När du skördar jordärskocka, vilket du kan göra till mars/april året därpå, så spara några knölar till utsäde och sätt dem. Byt helst växtplats och glöm inte att gödsla jorden först.  Du kan skörda hela vintern så länge det inte är tjäle i marken förstås. Finns det något härligare än att i december gå ut och skörda skockor (i alla fall i Skåne) – eller att i mars när tjälen har släppt på våren kunna frossa i egen skörd? En tid på året då det i övrigt är väldigt magert i grönsakslandet. 

Läs mer om jordärtskockor: http://www.gronsakslandet.se/gronsak_ds/jordartskocka

Odla tomat

Tomat brukar man förså innomhus i februari/mars  eftersom de har lång utvecklingstid – så det är alltså hög tid nu! Tomat kräver mycket värme, vatten och näring. Så den är rätt krävande. Ett tips är att säckodla det. Då köper man en säck med jord och sätter tre tomatplantor i den. Gärna mot en solig vägg. Om du inte hinner sätta frö – så kan du alltid köpa ett par tomatplantor i din trädgårdsbutik.

Odlingsförslag för nybörjaren

Dela in din jordplätt i fyra fält

Här hittar du fröer – köp gärna ekologiska fröer eller sådana som är kulturarvs-märkta

www.impecta.se

www.runabergsfroer.se

http://raravaxter.se/

http://www.fromedposten.se/froer/ekologiska-froer.html

http://www.lindbloms.se/

http://www.frokungen.se/froer/ekologiska-froer.html

Läs mer om odling

http://www.gronsakslandet.se/

http://www.fobo.se/

Detta är del 2, i NHF Swedens inspirerande odlings-artikelserie.
Läs Del 1

// Sara Boo, ordförande NHF Sweden

Nedan bild från egen skörd

(2218)