Marina Ahlm – Page 2 – The National Health Federation, Sweden

Öppet brev till UNICEF: Har era vaccinationskampanjer minskat det totala antalet förlamningar?

Hej UNICEF! Jag har via er facebooksida försökt få svar på en del frågor som jag tycker är mycket viktiga för att människor ska kunna avgöra om de fortfarande anser det vara värdefullt att skänka pengar till vaccindistribution. Jag har inte fått svar där, så jag vänder mig nu till er på “kontakta oss” via er hemsida.

På er sida skriver ni “Det bästa sättet att förhindra att spädbarn dör i stelkramp är att vaccinera mammorna då kvinnans immunitet överförs till bebisen.” Om vaccinering skulle vara det bästa sättet, hur kommer det sig att det finns länder som utrotat neonatal stelkramp utan vaccin? Finland hade till exempel sitt sista fall av neonatal stelkramp 1915, alltså innan vaccinet fanns. Jag undrar vilka undersökningar ni kan hänvisa till som bevisar att vaccinet är effektivt även då smutsiga rutiner fortsätter att användas? Om det inte finns detta så är det ganska uppenbart att det är hygienen som är avgörande för om bebisar ska drabbas av neonatal stelkramp eller inte.

Årligen dör det 520 000 spädbarn av neonatal sepsis och 60 000 från neonatal tetanus. Det är med andra ord långt fler barn som dör av olika bakterieinfektioner än av just stelkramp. Att sprida kunskap om basala hygienrutiner hade med andra ord räddat långt fler liv än att lägga resurser på att vaccinera.

Ni skriver även att “På grund av felaktiga rykten om att poliovaccin gör unga flickor sterila stoppades vaccinationskampanjen norra Nigeria”. På vilket sätt är ni så säkra på att det är rykten och att de är felaktiga? Dr Haruna Kaita, en läkemedelsforskare och dekanus vid fakulteten Pharmaceutical Sciences av Ahmadu Bello University i Zaria, tog prover av vaccinet till labb i Indien för analys. Med hjälp av den teknik som rekommenderas av WHO upptäcktes skadliga och giftiga ämnen varav vissa har direkta effekter på det mänskliga fortplantningssystemet. En annan analys gjordes sedan som skulle bevisa att vaccinerna var fria från kontamineringar.

År 1995 stoppades, efter ett domstolsbeslut, användningen av stelkrampsvaccin i Filippinerna på grund av att det i analyser av dem upptäckts HCG-liknande ämne. HCG är ett hormon som behövs för att kvinnan ska kunna bli gravid och behålla barnet. Genom att tillföra det i vaccin riskerar användarna att utveckla antikroppar mot hormonet och därmed stöta ifrån sig fostret. Att människor misstänker att vaccinet ni skickar innehåller steriliserande komponenter är inget nytt. Det finns även rapporter från Brasilien och Argentina där HCG återfunnits i röda hund-vaccinet och i Pakistan har vaccinet motarbetats på grund av att man även där misstänker att vaccinet är kontaminerat.

Vad är era insatser för att kontrollera att vacciner inte innehåller kontamineringar som är giftiga och kan påverka fortplantningsförmågan negativt? Låter ni oberoende forskare analysera vaccinet ni ger ut och vad anser ni är orsaken till att denna kontaminering kunnat ske från första början?

Angående polio så undrar jag vilken hänsyn ni har tagit till de förändrade diagnoskriterierna? Det säger sig självt att ändras kriterierna så pass mycket som de gjort så försvinner i princip sjukdomen av sig själv med eller utan vaccin. Den nya definitionen kräver kvarstående paralytiska symtom i minst 60 dagar samt även laboratoriebekräftelse av viruset i feces. Detta till skillnad från dåtidens 24 timmar då de flesta fall av AFP (onormalt tillstånd som kännetecknas av försvagning eller förlust av muskeltonus) skulle blivit diagnosticerat som polio. Fram till vaccinets införande använde de flesta länder det gamla sättet att diagnosticera polio på. Därefter ändrade WHO kriterierna och allt fler länder följde efter. I Indien ändrades kriterierna för polio 1997. Till exempel fanns år 1990 10 408 rapporterade fall av AFP varav alla fick diagnosen polio (100 procent). År 1999, med de nya diagnoskriterierna, fanns däremot endast 2 817 diagnostiserade poliofall (29 procent) av 9 587 anmälda AFP-fall.

Efter de förändrade diagnoskriteriena har i stället på flera ställen noterats att fallen av aseptisk meningit (hjärnhinneinflammation) och coxsackievirusinfektioner har ökat. Dessa fall hade tidigare räknats som polio. I Indien där man använder det orala vaccinet noterades under 2011 runt 47 500 fall av vaccininducerade muskelförlamningar (NPAFP) som kliniskt inte går att särskilja från polio men är mer än två gånger så dödligt. Risken att drabbas är högre ju fler vaccindoser som givits.

I slutet av 1800-talet började bekämpningsmedel användas. Antalet och mängden av dem ökade kraftigt under första halvan av 1900-talet. Funktionen hos många av dessa bekämpningsmedel var att insekternas andningsmuskulatur förlamades så att de kvävdes till döds, vilket kunde få samma effekt i människor. Vilken hänsyn har ni tagit till de människor som blivit förlamade av kemikalier vars kliniska bild är exakt samma som förlamning från polio? I Indien används fortfarande DDT som varit en orsak till ”polioepidemier” världen runt.

En studie publicerad i New England Journal of Medicine visade att barn som fick en injektion inom en månad efter att ha fått poliovaccin, löpte åtta gånger större risk att få polio än barn som inte fick några injektioner. I Indian Journal of Medical Ethics skriver HV Wyatt 1996 att man beräknar att injektioner mot feber under 1980-talet lett till att fler än 600 000 barn drabbats av förlamningar i onödan, och förvärrat förlamningen på ytterligare en miljon. Flera studier pekar på att injektioner måste undvikas i länder med inhemsk polio. På vilket sätt har ni tagit hänsyn till detta i er poliostatistik och vad har ni gjort åt problemet?

Jag skulle gärna vilja se vad statistiken är generellt över antalet förlamningar före och efter vaccinets införande i de länder ni utför era vaccinationskampanjer? Det är detta som visar en eventuell framgång. Inte om ett tillstånd heter det ena eller det andra. För det är väl förlamningarna ni vill utrota?

I Indien har runt 700 miljoner människor inte ens tillgång till en toalett. Och med tanke på att ett litet gram avföring kan innehålla 10 miljoner virus, 1 miljon bakterier, 1 000 parasitägg och 100 maskägg, är det inte konstigt att sjukdomar sprids. En bristande hygienisk tillvaro är den primära orsaken till nästan alla infektionssjukdomar. Varje timme dör fler än 200 barn i Indien trots att det hade kunnat undvikas genom en satsning på rent vatten, bättre hygieniska förhållanden och näringsrik kost. Hur många liv hade kunnat räddas genom att lägga alla resurser på dessa områden i stället för på vaccin? Vi vet i dag att dödsfallen i alla sjukdomar som det vaccineras emot sjönk dramatiskt redan innan vaccinets införande. Om det kan ske hos oss i industriländerna kan det även med de rätta förutsättningarna ske i utvecklingsländerna.

Nu senast läste jag att UNICEF även ingått ett samarbete för att promota GAVI (Global Alliance for Vaccines and Immunisation) där målet är att år 2017 ha infört hpv-vaccin i 28 länder. Det blir då ganska uppenbart att ni lägger stor vikt på att just vaccinera, särskilt med tanke på att det inte finns några vetenskapliga bevis på att vaccinet varken är säkert eller effektivt. Det finns även studier som visar att inga fördelar kan ses ens i utvecklingsländerna, och att hpv-vaccinet inte bara verkar ge fler komplikationer än själva sjukdomen men återigen aldrig har bevisats effektivt.

Slutligen vill jag veta hur mycket pengar ni egentligen lägger på vaccin? Jag tänker då både på inköp och alla omkostnader i form av arbetskostnader och transport. Önskar även få veta den globala siffran. Det är av största vikt att få veta hur mycket pengar ni spenderar på något som i slutändan kanske gynnar läkemedelsbolagen mer än enskilda individer och samhällen i nöd.

Med vänlig hälsning Marina Ahlm

Källor:

Clean birth and postnatal care practices to reduce neonatal deaths from sepsis and tetanus – BMC Public Health. 2011; 11(Suppl 3): S11

UNICEF Nigerian Polio Vaccine Contaminated With Sterilizing Agents Scientist Finds – Life Site News

Traditional rulers in northern Nigera call for halt of polio vaccination – British Medical Journal

Court stops use of anti-tetanus vaccine in immunization drive – UCA News

Massive Brazilian Vaccination Raises Suspicions of Covert Sterilization Program – Life Site News

Talibaner befarar vaccinskador på Pakistanska barn – Nya Dagbladet

Bomb mot poliovaccinatörer – SvD Nyheter

Guide to poliovirus isolation and serological techniques for poliomyelitis surveillance – WHO 1979

Polio eradication: experts have mislead us – Y. Paul/Medical Veritas 3 (2006) 781–785

Lets declare victory and move on – Indian Journal of Medical Ethics Vol iX No 2 April-June 2012

India among top DDT users; need early ban PS Thampi

Immunisation graphs – Raymond Obomsawin

Gardasil, Merck’s HPV Vaccine, Available to Developing Countries through UNICEF Tender

Human papillomavirus (HPV) vaccines as an option for preventing cervical malignancies: (how) effective and safe? – Curr Pharm Des. 2013;19(8):1466-87

Is human papillomavirus vaccination likely to be a useful strategy of India? – South Asian J Cancer. 2013 Oct-Dec; 2(4): 193–197

Läs mer om risker och biverkningar:

The Greater Good Science Catalog

Facts/Science Educate4theInjured

Vaccines: Get the Full Story

“Vaccinet beräknas att rädda 350 liv från Hib-sjukdom medan 3,125 barn kommer att dö av dess biverkningar”

(12087)

Hur det industriella jordbruket gjorde så jordbrukare förlorade kontrollen över fröerna

Frön är grunden för jordbruket och en viktig del av den biologiska mångfalden. För endast hundra år sedan odlades många tusen sorter och varianter av jordbruks- och köksväxter i Sverige. Sorterna var ofta unika och genom primitivt urval anpassade till den plats där de växte. Sedan den moderna växtförädlingen tog fart runt sekelskiftet har nästan alla dessa sorter slagits ut och ersatts med enhetliga, högavkastande sorter. Enligt FAO (Food and Agriculture Organisation) har 75 procent av den biologiska mångfalden inom jordbruket gått förlorad sedan förra seklet.

Man känner till runt 5000 olika variationer på potatis varav endast fyra används inom jordbruket idag. Minskad mångfald kan leda till agrikulturella katastrofer. Biologisk mångfald, med ett stort antal arter och sorter kan bättre upprätthålla tillgången på mat och täcka in för alla olika eventualiteter vi kan komma att stå inför i framtiden och därmed förhindra risken för svält. Detta var något som visade sig då den potatis som odlades i hela Europa mellan 1845 och 1852 var mycket homogen. På Irland dog över en miljon människor på grund av att potatisen de var beroende av drabbades av sjukdom. Hade de haft många sorter att välja på så hade de kunnat välja en potatissort med gener att stå emot just denna sjukdom.

Tanken med att systematisera jordbruket var god från början. Många människor svälter och genom att ha ett samstämmigt jordbruk såg upphovsmännen möjligheterna med att skapa en bättre värld med mat för alla. Tyvärr har jordbruket tagits över av en industri med kapitalintressen utan respekt för jorden och dess medborgare. Jordbruket har blivit djupt beroende av bevattning, maskiner och jordbrukskemikalier. Jordbrukare runt om i världen försvinner för varje minut. Hunger fortsätter att öka, och den mat vi äter har förlorat smak, näring och mångfald.

Efter andra världskriget behövde industrin hitta andra användningsområden för sina kemikalier. Istället för att tillverka bomber började man nu tillverka konstgödsel. Rockefeller och andra företag som har byggt sina imperium och förmögenheter från oljeraffinaderi och dess biprodukter samt bil och transportindustrin blev stora förespråkare av ”Den gröna revolutionen”, som det industriella jordbruket kallades för. Detta eftersom mekanisering och användandet av petrokemiska produkter inom jordbruket blev till en klar fördel för dessa företag. Forskare tog nu över rollen som jordbruksexperter.

I samband med dessa förändringar behövde man bearbeta växterna så att de kunde tåla konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Plantorna togs då till laboratorier för att förbättra utsädet men detta gjorde mer skada än nytta eftersom plantor anpassar sig efter sin växtplats och dessa industrialiserade fröer och växtsorter kom att endast kunna prestera optimalt enligt de särskilda villkor som de varit utsatta för i laboratoriet. Jordbrukare blev nu allt mer beroende av användningen av stora mängder vatten, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Detta har lett till att jordarna har utarmats, förorenats samt förlorat sin bördighet och kvar blir jordbrukare som blir beroende av leverantörer som säljer både utsäde och bekämpningsmedel.

I en värld där kemikalier från industri och jordbruk visat sig vara en av de fem vanligaste dödsorsakerna på vår jord behöver vi inte nya, moderna metoder som gynnar en ökad användning av kemiska bekämpningsmedel. Nyligen kom FN:s miljöprogram ut med en rapport som visar att kemikalier nu leder till en miljon dödsfall årligen. Den ökande användningen av kemikalier leder till allt större konsekvenser för djur, natur och människors hälsa och det som behövs är snabba åtgärder för att vända trenden.

Att införa GMO i jordbruket kommer aldrig att leda till en minskad användning av kemikalier. Detta på grund av att företag som Monsanto, Syngenta, Bayer och Du Pont som forskat fram grödorna även ligger bakom själva tillverkningen av just de kemiska bekämpningsmedel som grödorna är designade att stå emot. Sedan gammalt förutsätts ekologiskt jordbruk ge betydligt lägre skördar än konventionellt. En del debattörer hävdar att vi kan odla ekologiskt i de rika länderna, men att det inte alls passar i fattiga länder.

Men de har fel! Se “Ekologiska jordbruksmetoder och mat i ett förändrat klimat – En studie med exempel från Etiopien” (pdf 32 sidor)

för det första stiger avkastningen några år efter omställningen från konventionellt, när man har fått ett fungerande system med gröngödsling och kretslopp. Skördarna blir i vissa nyare försök till och med högre i ekologisk odling. Erfarenheter från framför allt utvecklingsländer visar också att avkastningen blir betydligt stabilare med ekologisk odling.
för det andra ger ekologiska odlingsmetoder mycket högre skördar än de traditionella i fattiga länder. Den så kallade Michiganrapporten (Ekologiska jordbruksmetoder kan försörja världen) anger att skördarna blir 80 procent högre i ekologisk odling.
för det tredje slipper småbönder att skuldsätta sig för att odla ekologiskt jordbruk, vilket de behöver om de ska köpa konstgödsel, bekämpningsmedel och manipulerade utsäden.
för det fjärde är ekologiskt jordbruk hållbarare eftersom det kräver mindre resurser i form av bland annat fossil energi, vilket får allt större betydelse i takt med ett stigande oljepris.

Slutsatser om ekologiska jordbruksmetoder och mat

ekologiskt jordbruk bidrar till hållbarhet, vilket innebär att näringsnivån och mullhalten i jorden upprätthålls och att inga tungmetaller eller kemikalier ansamlas i mark eller vatten
kan bidra mindre till utsläppen av växthusgaser eftersom det inte använder handelsgödsel som är framställt med fossila bränslen.
kan bidra till att binda växthusgaser genom att mullhalten i marken ökar
kan klimatanpassas genom att bidra till god vattenhushållning och bevara den biologiska mångfalden
har goda förutsättningar att försörja jordens växande befolkning
bidrar till förbättrad hälsa för alla människor, för de slipper förgiftad och kontaminerad föda
bidrar till fattigdomsbekämpning genom att ge fattiga småbönder en tryggare försörjning. Fördelarna med ekologiska jordbruksmetoder uppmärksammas av allt flera.

NHF Sweden stöttar naturlig, giftfri och GMO-fri mat. Gör det du också genom att göra rätt val i mat- och fröbutiken. Köp ekologisk och obesprutad mat. Odla egen mat, egna grödor och vid inköp fråga efter ekologiska fröer och fröer som inte har tappat sin förmåga till fortplantning, som F1-fröerna har gjort. Skriv till politikerna och kräv förbud av GMO!

Text: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphotos.net/amenic181

Läs mer:

From green to gene revolution: How farmers lost control of the seeds from agriculture modernisation – GRAIN

What is happening with Agrobiodiversity?

Where have all the farmers gone?

(3084)

Stödjer du rosa bandet? Så sött, eller inte…

Varje oktober sedan 1985, syns rosa bandet, som är symbolen för den nationella Bröstcancermedvetenhetenhets månaden (NBCAM), överallt. Det visas tydligt på TV-annonser, affischer och i damtidningar. Kvinnor fäster stolta Rosa Bandet på sina blusar. Rosa Bandet har blivit synonymt med stöd, mod och omtanke.

Under Nationella Bröstcancermedvetenhets-månaden, görs mängder av fundraisingprojekt, vandringar, promenader och andra projekt som samlar över hundra miljoner dollar mot målet att erövra bröstcancer. Högprofilerade företag som Avon, Lee Denim, Revlon, Ford och Yoplait yoghurt engagerar sig genom att donera en mycket liten andel av sina vinster från utsedda varor eller tjänster. Den överlägset största organisationen i samband med NBCAM och den med den högsta profilen är Susan G. Komen Breast Cancer Foundation, som har varit enormt framgångsrikt i sponsring med hundra fundraisinglöpningar som engagagerar över 1,5 miljoner deltagare världen över.

Bröstcancer är den moderna tidens epidemi och år 2013 beräknar det uppkomma runt 230 000 fall i USA varav närmare 40 000 dör av sjukdomen. År 2011 var där i Sverige 7 600 som fick diagnosen och runt 1 500 dör årligen. För 50 år sedan drabbades 1 av 20 medan det nu är 1 kvinna av 8 och siffrorna fortsätter skjuta i höjden. Mottot för insamlingen är att “Bröstcancer inte går att förebygga, så tidig upptäckt för att hinna behandla är det bästa skyddet”.

Så låt oss alla vara med, ta på löparskorna, stolt visa upp våra rosa band och sätta igång. Eller hur? Men vänta en minut. Innan du låter dig påverkas av denna känslomässigt hysteriska inbjudan till att delta i kampen så är det något du måste veta.

Vem ligger bakom Rosa Bandet?

Primärt sponsras NBCAM av den farmaceutiska jätten AtraZeneca, tidigare Zeneca innan sammanslagningen med svenska läkemedel Astra,som ägs av Imperial Chemical Industries (ICI). ICI är en ledande internationell tillverkare av industriella kemikalier och cancerframkallande bekämpningsmedel. ICI tillverkar kemiska produkter som har direkt samband med bröstcancer.

AstraZeneca tillverkar även bekämpningsmedel, herbicider och fungicider. ICI och AstraZenecas kemiska fabriker släpper dagligen ut potentiella cancerframkallande föroreningar i miljön. Och på toppen av sina lönsamma investeringar, äger AstraZeneca också Salick Health Care, ett helägt dotterbolag till AstraZeneca, som erbjuder konsulttjänster, och hanterar driften av ett flertal omfattande anläggningar inom cancervården i hela USA.

Det är en öronbedövande tystnad av alla NBCAM program när det gäller att berätta för kvinnor om cancerframkallande ämnen i miljön. Tänk om det blev allmänt känt att AstraZenecas kemiska produkter och fabriker direkt bidrog till bröstcancerepidemin. Det skulle säkert få människor att se deras väloljade PR-kampanj med andra ögon.

Många experter förutspådde för decennier sedan att en utbredd användning av syntetiska kemikalier skulle öka antalet cancerfall. Från 1940 till 1980-talet har miljarder ton giftiga kemikalier släppts ut i miljön. Ändå har endast 3 procent av de 75 000 kemikalierna som används testats för sin säkerhet. Dessa giftiga och tidsinställda bomber finns nu i allt och överallt.

Forskare vid International Association for Breast Cancer Research:s 23: e kongress rapporterade under 2001 att klorbaserade kemikalier är kopplade till bröstcancerepidemin. Deras resultat visade att kvinnor med de högsta koncentrationerna av klorbaserade bekämpningsmedel i blodet och fettet hade fyra till 10 gånger högre risk för bröstcancer än kvinnor med lägre koncentrationer. Många fler liknade fynd har gjorts genom åren.

The American Cancer Society bildades med hjälp av Rockefellerfamiljen 1913, vilka har starka kopplingar till kemi- och läkemedelsindustrin. Kan det ha något att göra med att the American Cancer Society i sin senaste rapport inte nämner någonting om miljömässiga faktorer? I själva verket hävdas det att orsaken till bröstcancer är okänd och att bröstcancer inte kan förebyggas. Även om samhället erkänner att 70 procent av kvinnorna med diagnosen bröstcancer inte har en känd livsstils- eller genetiskt riskfaktor verkar organisationer som jobbar för att öka medvetenheten kring sjukdomen inte se kopplingen till miljögifter. De definierar förebyggande helt enkelt som tidig upptäckt och diagnos. Samuel Epstein, MD, professor i arbets- och miljömedicin vid University of Illinois School of Public Health, har kritiserat canceretablissemanget.

“Under de senaste decennierna har förekomsten av cancer eskalerat till epidemiska proportioner samtidigt som vår förmåga att behandla och bota de flesta cancerformer praktiskt taget är oförändrad. Bortsett från tobakens viktiga roll, finns det betydande bevis för att denna cancerepidemi länkas till ofrivillig och undviklig exponering för industriella cancerframkallande ämnen i luft, i vatten och och på arbetsplatser och i konsumentprodukter. Icke desto mindre är prioriteringarna som görs fixerade vid hur skadan kan kontrolleras – diagnos och behandling, samt på grundläggande molekylär forskning, med relativ likgiltighet inför förebyggande åtgärder. Oro över denna obalans förvärras ytterligare av allvarliga frågor med intressekonflikter i samband med en läkemedelsindustri som går med en vinst på många miljarder.”

Giftiga Behandlingar

Kanske kan vi förlåta AstraZenecas inblandning med cancerframkallande kemikalier, eftersom de forskat och patenterade den mest populära behandlingen mot bröstcancer, Tamoxifen (med en försäljningen på upp till $ 500 miljoner per år i hela världen). Eller, kanske inte. I maj 2000 blev Tamoxifen listad som en “känd carcinogen” av National Toxicology Program i USA och studier har visat en oroväckande ökning av förekomsten av cancer i genitalier. I djurstudier har användning visat sig gynna tumörväxt i både lever och njure. Även Tamoxifens roll i att förebygga bröstcancer kan ifrågasättas. Medan en studie visar att Tamoxifen kanske minskar förekomsten av kontralateral bröstcancer (förekommer i motsatt bröst) hos kvinnor i förklimakteriet, hittade en annan studie publicerad i Journal of National Cancer Institute (2001) att Tamoxifen inte bara misslyckats med att minska kontralateral cancer i dessa kvinnor utan faktiskt ökade förekomsten av sjukdomen.

År 1998 var Susan G. Komen Foundation den enda nationella bröstcancergrupp som godkände Tamoxifen som en förebyggande behandling för friska kvinnor som tillhörde en högriskgrupp, trots att inga avgörande bevis fanns för dess skyddande effekter. De flesta andra bröstcancergrupper motsatte sig häftigt detta beslut. Kan det faktum att Komen stiftelsen äger aktier i Astra Zeneca som tillverkar Tamoxifen ha något att göra med detta beslutet? Och är kvinnor de som drar fördel av detta eller blir de brickor i ett insnärjt företagsengagemang?

I Sverige har vi sedan 1994 två separata Rosa Bandet kampanjer. Den ena är BRO, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation och den andra är Cancerfonden. BRO lägger en del av de insamlade pengarna på vårdpersonal, sina medlemmar och rehabilitering medan Cancerfonden är mer inriktad på forskning, kliniska studier och opinionsbildning. Genom sitt stora inflytande och de resurser Cancerfonden besitter var de också drivande i frågan om att föra ut läkemedlet Herceptin till bröstcancerpatienter, detta trots brist på dokumenterad verkan. År 2001 kom SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering ut med en rapport om att det innebar en ökad risk för allvarliga hjärtproblem i samband med intag av Herceptin. Företaget, Roche som säljer läkemedlet har varit föremål för en stor skandal gällande bristande hantering av biverkningsrapporter där just cancerpreparaten Herceptin varit inblandat men även Avastin och Tamiflu mot fågelinfluensa. I juni 2012 upptäckte brittiska myndigheter att Roche missat att rapportera 80 000 fall av biverkningar, varav 15 000 dödsfall vidare till berörda läkemedelsmyndigheter.

Mammografi: risken för strålning

Eftersom det inom NBCAM hävdas att bröstcancer “inte är en sjukdom som kan förebyggas” har fokus vänts mot till tidig upptäckt. Kvinnor uppmuntras nu att få sin årliga mammografi. Tidigare rekommenderas screening endast till kvinnor över 50 års ålder. Nu riktar kampanjen sig till 40-åringar och även till kvinnor så unga som 25. Medan det råder konsensus kring att tidig upptäckt av drabbade kvinnor efter menopausen räddar liv, så har ingen sådan fördel noterats bland yngre kvinnor.

I mer än 20 år har dr John Gofman publicerat studier som beskriver riskerna med låg nivå av strålning. Genom sin forskning, har dr Gofman samlat tillräckliga bevis för att koppla medicinsk strålning som den huvudsakliga orsaken till det växande antalet dödsfall i cancer i USA under nittonhundratalet. Dr Samuel Epstein instämmer:

“Det finns tydliga bevis för att bröstet, särskilt hos kvinnor i förklimakteriet, är mycket känsligt för strålning och man uppskattar en ökad risk med upp till en procent för varje RAD (absorberad strålningsdos) enhet för röntgen exponering. Även för lågdos exponering av två RAD eller mindre, kan denna exponering öka snabbt för kvinnor som går på årlig mammografi.”

Medan fördelarna med mammografi frikostigt har prisats i årtionden, har information om strålningens nackdelar, särskilt dess koppling till bröstcancer, sällan erbjudits. I själva verket har inga försök eller undersökningar någonsin genomförts på mammografins säkerhet, särskilt när den använts långsiktigt och på kvinnor i förklimakteriet. Screeningprogrammen bygger på antagandet att “tidig upptäckt räddar liv.” Men år 2000, visade en långsiktig kanadensisk studie på många kvinnor att den årliga mammografin inte var mer effektiv i att förhindra dödsfall till följd av bröstcancer för kvinnor i 50-årsåldern än fysiska läkarundersökningar.

Mammografi är ett screening verktyg, inte diagnostiska tester, som kan leda till onödiga bröstbiopsier. Enligt Merck Manual, så är där för varje fall av bröstcancer som diagnostiseras varje år, fem till 10 kvinnor som i onödan genomgår en smärtsam bröst biopsi. Mammografi kan faktiskt öka risken för att utveckla bröstcancer och öka risken för spridning eller metastaserande i befintlig tumör. Det finns en annan screeningteknik, kallad digital infraröd termografi (DIT). Detta är en säker, icke-toxisk, icke-invasiv samt smärtfri teknik, vilken kan upptäcka avvikelser fem till tio år innan de upptäcks av mammografi eller en fysisk undersökning. Tekniken är starkt kritiserad av NBCAM organisationerna.

NBCAM är en PR-uppfinning till stora företag som sprider sina giftiga läkemedelsbehandlingar, farliga diagnostiska verktyg och miljögifter. Kvinnor sätts i positionen av att vara ovetandes allierade med just de människor som gör dem sjuka. Så allt rabalder som kommer varje oktober och som mobiliserar kvinnors delaktighet och hårt förvärvade pengar, undanröjer verkligen oerhört lite av orsakerna till denna förödande sjukdom.

Tänk utanför Rosa

Kvinnor kan göra en egen insats för att eliminera bröstcancer. Bröstcancer epidemin är inte något stort mysterium. Orsakerna till cancer är redan kända: giftig kost, giftig livsstil, giftiga känslor, giftiga miljöer, giftiga kemikalier, giftiga läkemedelsbehandlingar och giftig diagnostik. När det gäller den Nationella Bröstcancermedvetenhets månaden måste kvinnor i stället investera sin tid, energi och pengar i projekt, ideér och behandlingar som verkligen skapar förändring.

Alternativa insatser kan vara att stötta milöorganisationer som utövar påtryckningar mot kända miljö- och cancerframkallande ämnen, däribland PVC, strålning, bekämpningsmedel, dioxiner och klor. Så istället för att låta stora företag eller andra kapitalintressen definiera dagordningen, skulle Nationella Bröstcancermedvetenhetmånaden faktiskt kunna vara en kraftfullt tid i att utbilda kvinnor om de verkliga orsakerna, samt sprida kunskap om förebyggande åtgärder. Och vill du vara med till att hitta en lösning, välj sättet noggrant.

Sammanställning: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphotos/marin

Delar av artikeln kommer från Dr. Sherrill Sellmans efterforskningar. Stort tack till Marianne Arnström som hjälpt till att översätta efter bästa förmåga!

Läs mer:

Rosa Bandet, en attraktiv kommersiell symbol – Canal 2nd Opinion

Seeing deception is your only protection – Dr. Sherrill Sellman

Tamoxifen may increase the risk of later tumours being more aggressive – British Medical Journal

Tamoxifen – report on carcinogens (2011)

Dr John William Goofman

Mammography no better than physical breast examination, study shows – British Medical Journal

Screening mammography and public health plicy: the need for perspective – The Lancet

Ductual Carcinoma In Situ, Complexities and Challenges –JNCI

State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals 2012 – WHO, UNEP

(95598)

Vad är Codex Alimentarius?

Codex Alimentarius-kommissionen (CAC) har sitt säte i Rom, Italien och är en internationell organisation som har utarbetats gemensamt utav livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO och Världshälsoorganisationen (WHO) inom FN. Codex -kommittén (CCNFSDU) som är en av cirka 27 separata Codex-kommittéer är ansvariga för frågor om kosttillskott samt funktionella livsmedel med medicinska effekter. CCNFSDU sammanträder en gång per år i Berlin, Tyskland och National Health Federation som är godkänd utav kommissionen är den enda konsumentorganisation som har rätt att närvara och föra sin talan vid dessa möten.

Codex Alimentarius syfte är att vara ett forum för att underlätta den globala handeln med livsmedel och tillhandahålla säkra livsmedel för konsumenten genom att utveckla vetenskapligt baserade standarder och riktlinjer som alla medlemsländerna måste följa. Beslutsprocessen sker i åtta steg och då förslagen slutligen godkänns av ledningsgruppen i CAC innefattar avtalet även USA. Codex riktlinjer och standarder implementeras automatiskt genom Världshandelsorganisationen WTO:s allmänna avtal om handel och tull (GATT) och blir bindande för alla länder som undertecknat GATT-avtalet. Därefter får ingen som ingått handelsavtalet använda någon standard eller riktlinje som inte överenstämmer med Codex riktlinjer. Enligt vissa, betyder det inte att alla GATT-länderna alltid måste anpassa sig till Codex standarder för sitt eget inhemska bruk. NHF däremot tror att Codex riktlinjer och standarder oundvikligen kommer att ersätta de nationella lagarna som styr kosttillskott , inklusive Dietary Supplement Health And Education Act, DSHEA, som reglerar kosttillskotten i USA .

National Health Federation stödjer Codex riktlinjer och standarder som bygger på en fri marknad vilket maximerar frihet och hälsa. Med en fri marknad, är konsumenten ”kung” och kan välja att köpa och konsumera alla livsmedel och kosttillskott som han eller hon önskar. Historien har visat att de säkraste medlen inte kommer från en toppstyrd, marknadskontrollerad ekonomi där ett elitistiskt fåtal får avgöra vad som är “bäst” för alla oss andra. Snarare är de mest välbehållna och hälsosamma individerna just de som är fria att själva välja vad som är bäst för deras egen hälsa.

National Health Federation säger inte att ett fritt marknadssystem är perfekt. Inget system är perfekt. Målet att dock att minimera hälsoproblem och sjukdomar och en fri marknad inbjuder till en sådan minimering. Historien har ganska nyligen lärt oss att en centraliserad planekonomi är bland det mest ohälsosamma för medborgarna. Ju mer de fria marknadsekonomierna lockas att tillåta att hälsovårdsbeslut tas utav elitistiska planerare ju mer kommer hälsan och hälsofriheten att bli lidande. Därför stödjer National Health Federation ett decentraliserat system för hälsoval och det mest decentraliserade systemet är ett där varje enskild individ är fri att välja vad denne vill stoppa i sin egen kropp.

Angående Codex, opponerar National Health Federation sig mot de nuvarande Codex-medlemsländerna som tror att de kan förbättra konsumenternas hälsa genom att:

förneka att kosttillskott kan vara till nytta för normala, friska människor
definiera kosttillskott som endast innefattande de vitaminer och mineraler som kroppen inte kan tillverka själv
begränsa mängden av vitaminer och mineraler i kosttillskott, i synnerhet genom att hänvisa till förlegade medicinska kunskaper om näringsämnen
begränsa informationen om kosttillskottens positiva hälsoeffekter till konsumenterna
minska den nedre gränsen av vitaminer och mineraler som individen bör få i sig
skapa en “positiv-” och “negativlista” av kosttillskott.

Grundsyftet med Codex var god men den nuvarande styrningen är satt ur kurs och drivs olyckligtvis av en elitistisk mentalitet som tror sig veta vad som är bäst för konsumentens hälsa och beskydd. Detta tankesätt kommer från 1930- och 40-talet som upphöjde den centrala eliten till en slags ”Gud på vår jord”. Denna typ av förlegat tänkande har orsakat mer elände, död och sjukdom än någon möjligen kan föreställa sig. Det är därför som National Health Federation stödjer en Codexprocess som kommer att frigöra kunskapen om hälsa och hälsoprodukter i hela världen.

Ett fritt marknadssystem baserat på valfrihet och kunskap kommer att avvärja de fel som uppstår när en central planering sätter upp olika standarder, om än välmenande. Med tanke på att vår kunskap ständigt ökar har mänskligheten inte råd att stanna kvar i förlegade hälsostandarder som etablerades på 1900-talet samtidigt som ny kunskap om hälsa och hälsoprodukter upptäcks nästan dagligen. NHF önskar också att sådana upptäckter fortsätter. Det bästa sättet att säkerställa en sådan utveckling och förbättra hälsan är att hålla planerare och byråkrater ifrån att gå klappjakt på hälsokost med restriktioner och ett tänkande som hör hemma på medeltiden.

Artikel skriven av Scott Tips och översatt och sammanställd av NHF Swedens Team

Läs mer:

Codex Alimentarius och den globala handeln med vår mat

Codex Alimentarius, an Industry-Dominated Organization

Codex Alimentarius

(4295)

Politiker svek folket i kemikaliefrågan

År 2005 kunde ha varit ett banbrytande år vad gäller lagstiftningen kring kemikalier. Men i stället lät sig beslutsfattande politiker vilseledas av kemiindustrins lobbyister. Lagförslaget REACH som från början ville lägga ansvaret på att kemiindustrin skulle stå för bevisbördan att deras kemikalier var ofarliga fick via politikerna igenom en kompromiss, vilket resulterade i att det i slutändan är upp till konsumenten att själv bedöma risken med att använda en viss kemikalie.

Kemikalielagstiftningen REACH står för registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Detta innefattar att alla kemiska ämnen som produceras eller importeras i mer än ett ton per företag och år måste registreras. EU började riskbedöma nya ämnen först 1981. Sedan dess har cirka 3 000 nya ämnen tillkommit. För ämnen vars tillverkning inleddes före 1981 behövdes ingen bedömning och dessa utgör i dag 90 procent av alla ämnen som används. Totalt handlar det om mer än 100 000 olika ämnen på EU-marknaden. För 99 % av dessa saknar industrin och samhället tillräckliga kunskaper om riskerna och effekterna på miljö och hälsa (1).

I lagförslagets kompromiss flyttades fokus över från faran med en kemikalie till risken med en kemikalie. Industrin hävdar att ingen kemikalie i sig är giftig utan det handlar om exponering och mängd. Argumentet som används är att till och med vatten kan vara giftigt och dödligt i för stor mängd. I dokumentären ”Förgiftad kompromiss” får vi följa hur hela förloppet gick till. Vi får även följa Alfred som bara var 12 veckor när det visade sig att han har flera farliga kemikalier i blodet – miljögifter som han måste ha fått via sin mamma. Miljöminister Lena Ek förfasas över resultatet av blodtestet. Men hur agerade hon själv när hon hade möjlighet att påverka EU:s nya kemikalielag?

Vidare får vi möta mamman som jobbade på en teflonfabrik och därefter födde ett missbildat barn. Ämnet PFOA används vid tillverkningen av teflon och är enligt tillverkaren inte kvar i den färdiga produkten men har visat sig vara en stor källa till stora utsläpp i miljön. Tack vare en forskande journalist uppdagades en hel del hälsoproblem runt fabriken vilket ledde till att byborna runt fabriken stämde kemikalieföretaget. Det uppdagades då att flera av PFOA’s negativa konsekvenser var kända av företaget utan att åtgärder vidtogs.

PFOA och PFOS är syntetiska kemikalier som producerats och använts i stora mängder på den globala marknaden sedan 50-talet och som numera hittas överallt i vår miljö. Dessa ämnen ingår i gruppen, perfluorerade ämnen och kan finnas i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. De perfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. De används i låga halter i många produkter. Särskilt påträffas PFOS i höga halter i fisk och sjöar till vilka det finns läckage från brandövningsplatser då kemikalien har ingått som en komponent i brandsläckningsskum.

“Ämnet är mycket svårnedbrytbart, misstänkt cancerframkallande och anrikas i näringskedjan” -Karin Norström på IVL Svenska Miljöinstitutet

Spridningen fortgår och det kommer att ta 60-70 år innan halterna i miljön vid förorenade områden är nere på bakgrundsnivåer. Ämnena har även i vissa fall nått dricksvattentäkter där det återfunnits i betydligt högre halter än vad som normalt brukar mätas (2).

Konsumenter kan bidra till minskad användning genom att fråga om produkter de köper kan innehålla perfluorerade ämnen och efterfråga mindre farliga alternativ.

Sammanställning: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphotos.net/xedos4

Källor:

1. EU:s nya kemikalielagstiftning Reach nu i hamn

2. Svenska miljöinstitutet

(2556)

« Previous Page