Diagnosen utmattningssyndrom finns enbart som diagnos i Sverige. Nu påpekar WHO att WHO:s riktlinje är att det inte ska finnas några nationella diagnoser, utan alla länder ska ha exakt samma diagnossystem. Frågan är inte bara vad som händer med de patienter som redan har fått diagnosen utmattningssyndrom och vilka diagnoser som framöver kommer att användas i stället, utan en likriktning av diagnoskoder kan även komma att begränsa utveckling inom diagnostiseringsförfarande i de enskilda länderna, eftersom ett fixerat diagnoskodsystem sätter gränser för vilka sjukdomar som tillåts finnas.
Utmattningssyndrom orsakas av svår stress i kombination med för lite återhämtning. Vanliga symptom på tillståndet är trötthet (som inte går att vila bort), utmattning, sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning och ljudkänslighet. Tidigare kallades det utbrändhet eller utmattningsdepression. Den typ av utmattningssyndrom som orsakas av långvarig negativ stress är den diagnos som leder till längst sjukskrivningar och störst utgifter i sjukförsäkringen. Medianlängden för en sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom är cirka ett halvår. Ungefär 20 000 svenskar led under år 2024 av utmattningssyndrom, vilket innebär att det numera, vid varje tidpunkt, är ganska exakt 10 000 personer som är sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Enligt en svensk rapport var detta en ny toppnivå. Antalet patienter som har fått diagnosen har under de senaste tio åren ständigt ökat i antal. Diagnosen är unik för Sverige, och patienterna är ofta sjukskrivna under lång tid. I andra länder används begreppet ”burnout”, men de patienter som får den diagnosen är ofta drabbade av stress under en kortare tidsperiod än de svenska patienterna. Den kritik som har riktats mot den svenska diagnosen är att den är vag och inte särskilt tydlig, att det inte finns någon evidens för den samt att en del kriterier för diagnosen utmattningssyndrom även uppfyller kriterierna för andra sjukdomar, och det accepterar inte WHO. Dagens ICD-10-diagnossystem håller för tillfället på att uppdateras till ICD-11, och WHO:s nya system börjar att gälla i januari 2028. Det är alltså då som diagnosen utmattningssyndrom försvinner. ICD-11 innehåller ungefär en och en halv miljoner ord. Att översätta ICD-11-kodsystemet till svenska beräknas ta fem år, vilket innebär att den svenska versionen av ICD-11 kanske inte blir klar förrän några år in på det kommande decenniet, alltså först efter år 2030. Många läkare påtalar att försvinnandet av diagnosen kommer att skapa problem för de patienter som är drabbade av tillståndet. Socialstyrelsen påstår däremot att patienterna inte kommer att påverkas av att diagnosen tas bort. Ett regeringsuppdrag om att utreda situationen verkar dock vara på gång. Inom patientorganisationerna har borttagandet av diagnosen skapat en del oro, men en lösning på sjukskrivningsförfarandet kan eventuellt vara att läkarna och Försäkringskassan beaktar ”indikatorer” på att individer behöver en längre sjukskrivning, trots att det saknas diagnos. Initialt kan det nog finnas en befogad oro, eftersom risken för att patienter hamnar mellan stolarna inte är obefintlig. |
(102)
