Efter Yles kolloidalt silverdrev har nu Anders Sultan och Ann-Katrine Backman begärt en offentlig dementi samt en ursäkt av Yle i Finland. Följande brev har därför gått iväg till Yle.
Vi kräver en offentlig dementi samt en ursäkt!
Yle är en statligt finansierad verksamhet och har därför ett extra stort krav på sig att vara tillförlitlig, sanningsenlig och objektiv. Yle ska låta båda sidor komma till tals. Yle har dock i drevet mot kolloidalt silver underlåtit sig att ta med den bevisföring och argumentation som vi har förmedlat, för att istället ensidigt och osant förmedla att (REKS) rent elektrokolloidalt silver 10 ppm skulle vara farligt. Man förmedlar även att man skulle kunna bli blå av det trots att 100 000-tals personer under 18 års tid har använt Ionosil utan att bli vare sig blå eller grå och ingen har ens försökt att kamma hem vinsten på 100 000 kr till den som blivit det minsta färgförändrad av Ionosil.
Många miljoner människor använder kolloidalt silver i Europa och USA utan att de drabbats av argyri. Argyri räknas som den enda riktigt dokumenterade biverkningen av silverpreparat, men har aldrig uppstått till följd av intag av kolloidalt silver 10 ppm. Argyri är visserligen missprydande men det är enbart en kosmetisk biverkning och man ska komma ihåg att den i sig inte är hälsovådlig. Detta sagt med tanke på hur Yle basunerat ut att kolloidalt silver är toxiskt och farligt.
Giftinformationscentralen i Sverige har inte ett enda registerat förgiftningsfall av elektrokolloidalt silver. De har faktiskt inget känt fall av argyri överhuvudtaget, men det står i deras databas att det var känt att bl a silverperklorat kunde ge upphov till argyri. Det är framforskat att rent silver lagras inte i kroppen utan över 99% utsöndras lätt, det mesta på ett par dygn. (Referens: Dartmouth Toxic Metals Research Program, WHO samt EPA IRIS Report (referenser i slutet av brevet).
Med andra ord så faller Yles huvudargument för att inte använda kolloidalt silver pladask. Yle har gjort en hönsgård av en fjäder och förleder tittarna genom att bege sig till USA för att där filma en kvinna som på 1950-talet fick argyri av en 200 000 ppm stark produkt som kallades för CSP, Colloidal Silver Protein. En läkemedelsklassad nässpray som skrevs ut av hennes läkare. Jacobs nämner detta själv på sin hemsida men den delen av historien valde ni att blunda för.
Kolloidalt silver 10 ppm innebär 99,999% vatten och 0,001% silver. Det motsvarar således en homeopatisk dos i D5. Dartmouth Toxic Metals skriver även att silver inte är giftigt för människor och är inte känt att orsaka varken cancer, fortplantnings- eller neurologiska skador, eller andra kroniska biverkningar, samt att rent silver nästan är helt biologiskt inert, och även om det inmundigas, passerar det den mänskliga kroppen utan att absorberas av vävnaderna.
Yle refererar dessutom till en toxikolog som inte har kunnat hänvisa till studier som styrker hennes uppgifter. Förmodligen inväntar hon den översiktsstudie som hon själv väntar på att ska bli publicerad. Men i senaste numret av SBU:s tidning (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) så tog chefredaktör Ragnar Levi upp hur just översiktsstudier kan se trovärdiga ut, men att de kan vara fullständigt otillförlitliga. Eftersom Toxikologien inte kan hänvisa till någon studie som in vivo visar att kolloidalt silver 10 ppm är giftigt i de doser som det handlar om så är det föga förvånande om de finns med i hennes översiktsstudie. Men det vet väl Yle i så fall? Om det inte finns sådana studier och Yle ändå har bedrivit detta hetsjaktsdrev och utmålat Ionosil/kolloidalt silver 10 ppm som farligt så måste endera Yle lägga fram dessa studier eller så kräver vi en dementi.
De DNA-skador som Yle svepande påstår ska kunna uppstå motbevisas av Ion Silvers egen studie på Ionosil där Ionosil testades redan år 2007 i en vetenskaplig studie utförd vid The Faculty of Pharmaceutical Sciences, Copenhagen University. Forskarna konstaterade inga DNA-skador och inga som helst toxiska effekter på mänsklig lungvävnad. Detta trots att man medvetet använt en överdrivet hög koncentration under en tidsperiod som inte uppstår naturligt:
“The aim of this study is to investigate the toxicity of atomic gold and silver quantum clusters and Ionosil in the human alveolar lung epithelial cell line A549. The cytotoxicity, inflammation and DNA damage were measured after 3, 24, and 48 hours by cytotoxicity detection kit, quantitative real time reverse transcriptase polymerase chain reaction of interleukin 6 mRNA, and Comet assay respectively. Ionosil and silver 2-3 atoms/cluster were tested in concentrations up to 1 mg/L and silver and gold 3-5 atoms/cluster were tested in concentrations up to 10 mg/L. This study did not detect toxicity in any samples.”
“…Ionosil were analysed in concentrations up to 1 mg/L. … for 3, 24 and 48 hours. It was not possible to document any cytotoxicity, inflammatory, or DNA damaging effects of the test suspensions at these concentrations.”
Vilket är mest trovärdigt? En studie gjord på Köpenhamns Universitet på just den produkt som smutskastas, eller Yles svepande obevisade påståenden om kolloidalt silver i allmänhet? Kolloidalt silver finns nämligen att återfinna i massor av olika utföranden beroende på tillverkningsmetod och styrka.
Yle verkar tro att de har större insikt i lagens tillämpning än en kammaråklagare i Sverige? När kammaråklagaren i Sverige hösten 2014 granskade medias osakliga påståenden om kolloidalt silver och Anders Sultans medverkan i facebookgrupper, så kunde kammaråklagaren inte visa att något brott begåtts och förundersökningen lades helt sonika ned.
Vi kräver även en dementi av att vi skulle vara brottsliga för att vi som privatpersoner diskuterat kolloidalt silver på samma premisser som två miljarder övriga användare på Facebook. Yle har genom uthängningen visat att Yle inte respekterar mänskliga rättigheter (ECHR) och andra internationella konventioner. Det här är konventioner som ger varje människa yttrandefrihet, tankefrihet och föreningsfrihet samt skydd för privatlivet. Det är enligt Facebooks policy-regler inte tillåtet att gå in grupper och för att hämta information för att hänga ut personer för att misskreditera dem. Yle har även använt våra profilbilder utan lov, vilket är ett brott enligt bildombudsmannen. Vi kräver därför vars 1 000 Euro för att Yle har använt dessa bilder utan lov.
Jag, Ann-Katrine Backman, har dessutom i upprepade mail gett journalisten nedanstående information och ändå så hängs vi ut som företagare som bryter mot lagen:
”I slutna facebookgrupper där vi alla är med i egenskap av privatperson, där finns inte företaget representerat öht utan jag medverkar i egenskap av finsk medborgare med yttrandefrihet. I dessa grupper där jag som privatperson åtnjuter yttrandefrihet, där delar jag mina samt andra människors erfarenheter, samt diskuterar publicerad forskning.”
Det finns inget i konventionerna som anger att företagare inte har någon privat yttrandefrihet, eller rätt till privatliv. Yle har därför kränkt våra mänskliga rättigheter och vi kräver en dementi av påståenden om att vi är brottsliga, bryter mot lagen och att det vi gör är olagligt.
Vi hänvisar till NHF Swedens artiklar om ni behöver fördjupad information om vad som gäller angående mänskliga rättigheter och hur Facebook fungerar: https://thenhf.se/oppet-brev-statliga-yle-anvander-skattepengar-till-att-kranka-manskliga-rattigheter-i-kolloidalt-silverdrevet-2/
Vi kräver även svar på de frågor som NHF Sweden har ställt: https://thenhf.se/mediedrev-ar-var-sista-form-av-dodsstraff/
Ta er en rejäl funderare kring bevisbördan nu. Ni påstår saker som ni inte har det minsta belägg för förutom en teoretiserande toxikolog med ingen som helst praktisk erfarenhet av kolloidalt silver. Vi å andra sidan har många tiotals års egen erfarenhet av kolloidalt silver. Yle och toxikologen påstår att det ”kanske”, ”eventuellt” och ”skulle kunna”… helt utan ett enda praktiskt exempel på detta. Notera att vi inte pratar provrörsstudier baserat på döende celler bortkopplade från alla livsuppehållande funktioner – helt i avsaknad av kontrollsubstanser i form av till exempel kaffe eller Coca Cola. De hade gett motsvarande eller värre resultat. Vi pratar istället om hur det fungerar i verkligheten, i levande organismer, något alldeles för många ”forskare” uppenbarligen inte tar hänsyn till.
Var finns alla blå och grå människor? Var finns de påstådda DNA-skadorna?
Vi å andra sidan har bevisen för att det är fullständigt säkert att använda. Vi citerar WHO, Dartmouth Toxic Minerals, EPA IRIS, NASA, JOWA, Tarn Pure osv… Ni citerar en toxikolog som vägrar redovisa sina källor innan hon publicerat en finsk artikel i en finsk tidning? Hur kan man hoppa på människor och en säker produkt med opublicerade rön som enda bevis? Det gör det extra svårt att bemöta, men det var väl planen? Löjeväckande!
Vi vet dessutom av egen erfarenhet och hundratusentals användare att silver i de mängder det rör sig om är fullständigt ofarligt – då vi HAR ANVÄNT DET PÅ OSS SJÄLVA I UPPEMOT 20 ÅRS TID UTAN ATT BLI VARE SIG BLÅ ELLER DNA-SKADADE!
Samtidigt så sitter resten av världen och skrattar åt er okunnighet. För så är det – Yle i Finland gör sig själv till åtlöje genom att påstå att silver i ren form i mängder man kan få genom kosten skulle vara något som ger blå hud och DNA-skador. Och man vägrar dessutom att redovisa sina källor… Och inte ett enda exempel kan Yle plocka fram…
Vi kräver nu en offentlig ursäkt av er! Nedan återfinns de aktuella framställningar som vi vänder oss emot, samt hela artikeldrevet.
Anders Sultan, Löddeköpinge, Sverige
Ann-Katrine Backman, Närpes, Finland
Aktuella framställningar
https://arenan.yle.fi/1-4415036#autoplay=true
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/05/18/
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/05/18/kommentar
https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/19/
Hela artikeldrevet på Yle: https://svenska.yle.fi/term/yle/18-263995
EPA IRIS Report
According to the EPA IRIS Report on silver (Integrated Risk Information Systems, 5th page, 1st paragraph) it states that a number of tests were completed to test the absorption and retention of ingested silver in a number of animals, including primates (we are primates). In its conclusion, the test work indicated that between 90-99% of ingested silver was excreted on the second day after ingestion, and greater than 99% was excreted in less than a week. So, in other words, almost all of the ingested silver was out of the body in only two days, and most of the rest was out of the body in a week.
https://cfpub.epa.gov/ncea/iris/iris_documents/documents/subst/0099_summary.pdf
WHO, Världshälsoorganisationen
WHO verkar känna till betydligt mer om silver och dess säkerhet än svenska myndigheter och forskare. WHO:s riktlinjer säger klart att nolleffektdosen – NOAEL (No Observable Adverse Effect Level) – för silver, ligger på 10 gram konsumerat silver under en livstid. Det motsvarar 6 teskedar 10 ppm starkt kolloidalt silver varenda dag under 80 års tid. Detta är en fullständigt säker nivå som, enligt WHO, inte ger minsta biverkan. Då tar WHO inte ens i beaktande att silvret som du konsumerar i dag, till 99 % har rensats ut ur kroppen på något dygn. WHO:s data för silver i vattenreningssammanhang:
http://www.who.int/water_sanitation_health/dwq/chemicals/silver.pdf
Dartmouth Toxic Metals
En erkänd referens inom området toxiska metaller, Dartmouth Toxic Metals Research Program skriver följande om rent silver:
“Unlike other metals such as lead and mercury, silver is not toxic to humans and is not known to cause cancer, reproductive or neurological damage, or other chronic adverse effects. Nor has normal day-to-day contact with solid silver coins, spoons or bowls been found to affect human health. This is because solid silver is almost completely biologically inert, and even if ingested, would pass through the human body without being absorbed into tissues.”
“Trace amounts of silver are in the bodies of all humans and animals. We normally take in between 70 and 88 micrograms of silver a day, half of that amount from our diet. Humans have evolved with efficient methods of dealing with that intake, however. Over 99 percent is readily excreted from the body.”
http://www.dartmouth.edu/~toxmetal/toxic-metals/more-metals/silver-faq.html
Wikipedia skriver:
“Silver-ions and silver compounds show a toxic effect on some bacteria, viruses, algae and fungi typical for heavy metals like lead or mercury, but without the high toxicity to humans that is normally associated with them. Its germicidal effects kill many microbial organisms in vitro.”
“Silver itself is not toxic but most silver salts are, and some may be carcinogenic.”
Rent silver är alltså enligt dessa källor konstaterat ogiftigt och kroppen innehåller ett effektivt utrensningssystem som ser till att vi inte samlar på oss för stora mängder silver. Detta är av någon märklig anledning precis tvärt emot vad myndigheterna försökt få oss att tro de senaste åren. Frågan är varför?
Silver är ett grundämne som finns i naturen och därför finns det även silver i maten vi äter och vattnet vi dricker. Det är en milsvid skillnad på de ogiftiga silverjonerna som genereras på elektrisk väg – och de giftiga läkemedelsklassade silverprodukter som fanns på 1900-talet och som byggde på salpetersyralöst silver.
Vi har alltid fått silver genom kosten. Det verkliga problemet – som aldrig lyfts fram, är att vi får en tiondel så mycket silver genom kosten idag, jämfört med 40 år sedan.
Studier av Hamilton 1972, fann att det dagliga intaget av silver från en typisk diet låg i området 27-88 mikrogram per dag. (Abundance of the chemical elements in man’s diet and possible relations with environmental factors. Hamilton, E.I. and M.J. Minski. 1972/1973. Sci. Total Environ. 1: 375-394.)
Kehoe et al konstaterade i en studie 1940 att intaget av silver låg på den tiden i USA kring 88 mikrogram per dag. (Kehoe, R.A., Cholak, J. and Story, R.V. Manganese, lead, tin, aluminum, copper, and silver in normal biological material. J. Nutr., 20:85 (1940). )
// Anders Sultan, Löddeköpinge, Sverige
Ann-Katrine Backman, Närpes, Finland
Mediedrev är vår sista form av dödsstraff
Svenskfinska Yle ägnar sig åt kränkande journalistik i kolloidalt silverdrevet
(1720)