Mammografi har inte hållit vad den lovat. Därför  bör dess berättigande omprövas. Detta skrev Peter C Gøtzsche och Karsten Juhl Jørgensen på “Det Nordiske Cochrane Center i Danmark” redan 2009 i Läkartidningen. Sjukvården vill minska både antalet kvinnor som får bröstcancer och antalet som dör av bröstcancer. De båda forskarna har paradoxalt nog funnit att den bästa metoden att minska antalet kvinnor som får bröstcancer är att avstå från mammografi eftersom metoden ökar antalet kvinnor med bröstcancer markant.

Kvinnor har skrämts till mammografi i många länder, inklusive Sverige skriver Peter C Gøtzsche och Karsten Juhl Jørgensen på “Det Nordiske Cochrane Center”, i Danmark och menar att kvinnorna kan själva ta ställning, men det förutsätter att de blir fullständigt och ärligt informerade. Man är faktiskt skyldig enligt lag, åtminstone i Danmark och många andra länder, att upplysa om skadeverkningar.

Svenska kvinnor har inte tillgång till den information som de behöver för att kunna fatta ett välgrundat beslut om att delta i mammografi eller ej, skriver  Peter C Gøtzsche och Karsten Juhl Jørgensen. De flesta får endast kallelse, med tid, plats och pris för undersökningen, och de får ingen information om vare sig gynnsamma eller skadliga effekter. Detta är chockerande när det gäller ett upplyst land som värnar om kvinnors rättigheter och självständighet.

De båda forskarna uppmanar alla svenska kvinnor att läsa Cochrane Centers informationsbroschyr som de har tagit fram och som är översatt till svenska och många andra språk <Screening för bröstcancer med mammografi> av frivilliga, som var missnöjda med att den officiella informationen i deras länder var ensidig och behäftad med fel. Foldern har av det inflytelserika amerikanska Center for Medical Consumers bedömts vara den första ärliga information om mammografiscreening som skrivits av professionen. Cochrane Centers kritik av informationsfoldern i Storbritannien har lett till att man har lovat att ändra den.

Forskarna tar upp problemen med länders informationsbroschyrer där man man ofta bara upplyser om hur många kvinnor i ett land som får bröstcancer årligen och hur många som dör av det. Men man talar inte om att de flesta får diagnosen först när de är gamla och att många dör av något annat innan bröstcancern blir ett problem. Man förklarar inte heller att livstidsrisken att dö är en irrelevant upplysning när det endast är en viss bestämd åldersgrupp som erbjuds screening. Det som är relevant för kvinnan är att veta hur stor den absoluta risken för att dö av bröstcancer är om hon deltar i screening respektive om hon inte deltar i screening.

 

Kvinnor luras genom att man officiellt inte går ut med absoluta tal

För att visa mammografins effekt, berättar forskarna, så används relativa tal för gynnsamma effekter, så att de ser stora ut, och absoluta tal för skadliga effekter, så att de ser små ut. Detta knep använder sig Törnberg och Nyström (som har kritiserat  Cochrane Centers informationsbroschyr) också av när de säger att den positiva effekten är 30 procent, medan den skadliga effekten drabbar endast 0,1 procent av kvinnorna (de uttrycker sig på ett annat sätt, nämligen att kvinnorna har 99,9 procents chans att inte överbehandlas). Detta är manipulation när den är som värst, och det är felaktigt eftersom 10 överbehandlade kvinnor på 2 000 inte är 0,1 procent utan 0,5 procent. På samma sätt är chansen till en effekt på dödligheten i bröstcancer 1 på 2 000, vilket är 0,05 procent i absoluta tal, men denna siffra skulle nog inte få många att delta i screening, så det nämns aldrig.

Peter C Gøtzsche och Karsten Juhl Jørgensen använder istället samma måttstock när de beskriver gynnsamma och skadliga effekter. Både patienter och läkare har lättare att förstå sådana naturliga frekvenser än relativa tal.:

»Om man undersöker 2 000 kvinnor med mammografi regelbundet i 10 år, kommer 1 av dem att ha nytta av mammografin, eftersom hon kommer att undgå att dö av bröstcancer. Samtidigt kommer 10 friska kvinnor av de
2 000 deltagarna på grund av mammografin att få diagnosen bröstcancer och bli behandlade i onödan« .

 

En annan viktig skadeverkning av mammografiscreening, anser de båda forskarna, är att omkring 200 kvinnor av 2 000 som screenas under 10 år kallas till ytterligare, ofta invasiva undersökningar vid misstanke om cancer. Denna psykosociala skadeverkning nedtonas i informationsmaterial till en risk per screeningsrunda (ofta omkring 3–5 procent), medan risken över 10 års tid är omkring 10 procent eller mer. I stora delar av Sverige nämns denna skadeverkning inte alls när kvinnorna kallas till mammografi.

Forskarna kritiserar även officiellt informationsmaterial till kvinnorna som kallar skadeverkningar för nackdelar och vanligen helt och hållet underlåter att upplysa om den allvarligaste skadeverkningen, överdiagnostik och överbehandling av friska kvinnor. Erbjudande om mammografi, den vetenskapliga litteraturen, och press och tv kännetecknas av missvisande statistik, relativa riskreduktioner och överdrivna uppskattningar. Denna propaganda har varit ytterst effektiv, menar de och berättar att en studie visar att 68 procent av kvinnorna tror att mammografi minskar risken för bröstcancer (mammografi reducerar inte denna risk; tvärtom ökar mammografi risken för att få bröstcancer diagnostiserad). Överdiagnostik är en katastrof för kvinnorna som helt i onödan måste genomgå kirurgisk behandling, strålbehandling och kanske cellgiftsbehandling och leva som cancerpatienter livet ut, skriver Peter C Gøtzsche och Karsten Juhl Jørgensen.

 

 

NHF Sweden har tidigare skrivit om Christine Horner, fd talesman för the American Cancer Society (se film ovan) som anför följande:

Mammografi är INTE en förebyggande åtgärd

När det gäller bröstcancer så är det viktigt att förstå att regelbunden mammografi inte kommer att förebygga någonting. I själva verket kan mammografi, som avger strålning, istället öka risken eftersom joniserande strålning i sig orsakar cancer.
Dr Horner skriver i sin bok:

“En europeisk studie som publicerades 2012 fann att när de som hade genetiska anlag för bröstcancer (mutation BRCA1 eller BRCA2) utsattes för diagnostisk strålning före de fyllt trettio år så ökade deras risk för bröstcancer med 90 procent. Studien fann också att upprepad mammografi innan trettio års ålder ökade risken med 43 procent. I själva verket var en enda mammografi innan trettio år fyllda, för de med BRCA1 mutation, associerad med en ökad risk.

En nyare form av mammografi som sägs vara mycket bättre på att upptäcka bröstcancer och som kallas tomosyntes tar en 3D- bild av bröstet. Du ska absolut undvika denna typ av mammografi eftersom den använder tre gånger mer strålning än den vanliga typen! “

Mer om Mammografi:

– är felaktiga 80 procent av tiden (ger ett falskt negativt eller falskt positivt svar)
– använder tryck, vilket kan skada bröstvävnad eller potentiellt sprida cancer
– är inte effektiva för upp till 50 procent av kvinnorna (kvinnor med täta bröst eller implantat)
– kan leda till överdiagnos och överbehandling av icke-invasiv cancer
– kan leda till oroväckande förebyggande åtgärder som ”double mastectomies”, där man tar bort båda brösten kirurgiskt

”Mammografi brukar inte fungera på kvinnor 40 år och under, eftersom deras bröstvävnad är för tät. Därtill kommer det andra verkligt skrämmande faktumet att bröstvävnaden i unga åldrar är mer känslig för strålning. Om du får mammografi när du är ung så är det långt mer skadligt. Vi vet att strålningen är en bidragande orsak till bröstcancer. Varför göra ett test som använder något som faktiskt orsakar denna sjukdom?” undrar Dr Horner.

Läs mer om Dr Horner när hon berättar sanningar om bröstcancer

Termografi är alternativet som ger dig kontroll över din hälsa

Det finns en annan screeningteknik, kallad digital infraröd termografi (DIT) som är en säker, icke-toxisk, icke-invasiv samt smärtfri teknik, vilken kan upptäcka avvikelser 8 till tio år innan de upptäcks av mammografi eller en fysisk undersökning. Det som upptäcks med termografi är den inflammation som föregår cancer och som även uppstår vid många andra hälsoproblem. Inflammationen är ett tidigt tecken att något är fel och kan åtgärdas och korrigeras när sjukdomen är i sin linda. 

Eftersom termografi kan ge dig nästan ett decennium av tidsfrist kan det vara ett väldigt användbart verktyg. Om bilden visar ett område med inflammation, kan du omedelbart börja använda metoder som kan vända sådana symptom, och inom ett par månader också kunna få bekräftat att det fungerar genom att ta en ny bild. Eftersom det är lika ofarligt som att ta ett foto av dig själv, behöver du inte oroa dig för att göra tätare uppföljningar.

”En av de mest spännande och viktiga användningsområden för termografi, tror jag, är att kunna använda det på unga kvinnor. Ju tidigare vi får dem att göra det desto tidigare kan vi få dem att bli delaktiga i sin egen hälsa”, säger Dr Horner.

Var kan man få gjort termografi?

De tre första klinikerna talar om termografisk mammografi på sin hemsida.

Biomix, Norrbackagatan 3, Stockholm,  Alternativ mammografi (5 bilder) 750kr,  halvkropp (10 bilder) 850kr, helkropp (15 bilder) 950kr

Lundborgkliniken, Partille utanför Göteborg. Mäter termografiskt på över 100 punkter på kroppen, 1200 kr

Provista, Vaksalagatan 45, Uppsala, 400 kr

Hälsokällan, Ödegärde 20B,  Gislaved 

LIFE CLINIC, Catalinatorget 15, Täby 

 

Sevärd film som jämför alternativen

Här är en sevärd film som jämför för- och nackdelar med de olika teknikerna som står till buds; Termografi, mammografi, ultraljud och MRT

 

 

// Sara Boo, ordförande NHF Sweden

Källa/Läs mer:

Ärlig information om mammografiscreening, tack! av Peter C Gøtzsche och Karsten Juhl Jørgensen http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=13044

Sanningar om bröstcancer och de verkliga hemligheterna till hälsa https://thenhf.se/sanningar-om-brostcancer/

Du har fått cancer. Läkaren: – Ska det vara lite kemsikt stridsmedel från första världskriget? https://thenhf.se/du-har-fatt-cancer-lakaren-ska-det-vara-lite-kemiskt-stridsmedel-fran-forsta-varldskriget/

Nyttan med mammografiscreening ifrågasatt http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2014/02/Nyttan-med-mammografiscreening-ifragasatt/

 

(102018)