Gästskribent Percy Nessling, Tidigare ledamot av Region Skånes Patientnämnd
Så kan vi stoppa cancerns framfart!
Cancersjukdomarna och deras utbredning borde skaka om landets sjukvårdspolitiker på alla nivåer. Men de flesta förstår nog inte vidden av de kommande problemen.
Jag har under två mandatperioder varit ledamot av Region Skånes Patientnämnd. Sådana finns i alla län och har till uppgift att bevaka patienternas intressen. Det kan man som ledamot göra mer eller mindre aktivt. Vi var en grupp, som fokuserade på cancern och byggde nätverk av intresserade.
Enligt tidningsuppgifter beräknas det att i år ska 60 000 svenskar få en cancerdiagnos. 2013 var det 55 000. För mig visar det en ökande trend. Utvecklingen följer samma exponentiella kurva som antalet kemiska produkter på vår jord – nu cirka 75 000. Men det finns ingen som har grepp om deras miljöeffekter och då naturligtvis ännu mindre dess påverkan på oss människor.
I de södra länen (Skånes, Blekinges, Kalmars, Kronobergs och Hallands län) finns en expertgrupp, kallad Regionalt Cancercentrum Syd. Redan 2012 skrev de i en intressant rapport, ”RCC Syd 2012”, bl a följande:
”Antalet människor med cancer bedöms öka med 100 procent i Sverige fram till år 2030. Samtidigt vet vi att det går att minska risken att drabbas av cancer. Världshälsoorganisationen bedömer att en tredjedel av all cancer går att förebygga och att det framför allt handlar om att vi människor måste ändra våra levnadsvanor.”
Det är skrämmande att Världshälsoorganisationen faktiskt pekar på att vi med ändrade levnadsvanor kan bromsa sjukdomen, men de svenska cancerläkarna tycks inte få ha eller vidarebefordra kunskaper om hur ”ändrade levnadsvanor” kan påverka hälsan eftersom detta ligger utanför socialstyrelsens och läkemedelsindustrins stenhårda kontroll.
Läkemedelsbolagens uppgift är enligt aktiebolagslagen att i första hand gå med vinst. Då är deras mål naturligtvis att marknadsföra sina egna kemiska produkter och inte alternativen. Många läkare i Sverige känner att de inte vågar diskutera alternativ vård eller föda – något som är en självklarhet i andra länder – eftersom de är rädda att få problem. Inom t ex den mångtusenåriga indiska Ayurveda-läran säger man däremot att: ”Maten är min medicin”. Kreativa läkare i Sverige finner sig ibland kvävda och söker sig t o m utomlands för att verka och utvecklas. Det är nog det mest sjuka i den svenska sjukvården.
En del läkare har kunskaper men vågar sällan avslöja dem. Det är t ex inte ”evidensbaserat” att broccoli eller curry kan hämma en cancertillväxt – för att ta ett par enkla exempel. Ingen kan nämligen tjäna pengar på att söka patent på ett livsmedel – alltså räknas inte dessa. Men det innebär ju inte att de saknar effekt. För en patient är det jobbigt att inte få diskutera alternativ med sina läkare. Om vi ska kunna bryta cancerns och kostnadernas skenande utveckling så krävs det att den låsning många idag känner tas bort.
Flera av oss, som 2014 var med i Region Skånes patientnämnd har skriftligt begärt att regionen ska verka för att få fram en lista på produkter – utanför läkemedelsindustrins intressesfär – som kan påverka utvecklingen. Efter ett knappt år har inte mycket hänt.
Här måste alla intresserade tillsammans jobba för att den yttrandefrihet, som finns inskriven i grundlagen även ska gälla för läkarkåren och övrig personal inom vården och att de ska få en lättåtkomlig lista på vilka produkter som kan vara bra att hålla sig till och vilka man ska undvika. Därmed är jag övertygad om att många cancerfall kan skjutas på framtiden genom ett bättre folkhälsoarbete.
Folkpartiet ska på sitt Landsmöte i november ta ställning till ett förslag om att även svensk sjukvårdspersonal ska få samma yttrandefrihet som alla andra, d v s rätten att både få lära sig och berätta om alternativen. En radikal öppning för svensk sjukvård. Det ska bli intressant att se om man värnar yttrandefriheten lika mycket i Sverige som i andra delar av världen!
// Percy Nessling
Tidigare ledamot av Region Skånes Patientnämnd
(20496)