ÖPPET BREV

Öppet brev med anledning av chefredaktören på Svenska Yle, Marit af Björkestens svar angående korståget mot alternativ medicin och Ann-Katrine Backman, friskvårdskonsult.

Brevet skickas till Yle, Vasabladet och HBL, mfl

Marit af Björkesten, chefredaktör på Svenska Yle, skriver att utgångspunkten för Yles journalistik har varit att granska företagares påståenden om att silvervatten och olika fomer av hälsokost botar sjukdomar. I så fall borde af Björkesten veta att om en journalist vill granska företagares påståenden om ”silvervatten”, så kan journalisten inte leta i fora där alla medverkar som privatpersoner. Vill Marit af Björkesten möjligtvis frånta alla medborgare sin personliga yttrandefrihet – som är var och en given utifrån de mänskliga rättigheterna?

Att angripa privata yttranden, som Yle har gjort, håller emellertid inte rättsligt – i Sverige lade åklagaren därför direkt ner åtalet mot Anders Sultan (tillverkare av elektrokolloidalt silver, Ionosil) när Helsingborgs Dagblads journalist Joakim Björck lämnade in skärmdumpar till myndigheterna om Anders Sultans privata yttranden i en sluten Facebookgrupp, precis som journalisten Gardeberg/Yle nu har gjort i Finland i drevet mot Ann-Katrine Backman som driver en friskvårdsklinik. Det är inte brottsligt att som privatperson hävda att kolloidalt silver eller att grödor/örter samt kosttillskott har läkande effekt.

Om ett uttalande i olika sammanhang är uttalat i egenskap av företagare eller privatperson kan inte en journalist avgöra, utan det vet endast personen själv. Ändå så hävdar Yle att Ann-Katrine har gjort det som företagare och hänvisar till skärmdumpar från en privat, sluten Facebookgrupp där alla interagerar som privatpersoner. Varför gör Yle så, i synnerhet som Facebooks communityregler på förhand slår fast att med sin vanliga Facebook-profil så agerar man automatiskt i egenskap av privatperson, vilket även är tydligt angivet i gruppbeskrivningen i den aktuella gruppen? Yle tar sig återigen rätten att inte bara sätta sig över Facebooks communityregler utan även de mänskliga rättigheter som är införlivade i vår lagstiftning.

Om det är kutym inom Yle att agera så, det vill säga att wallraffa sig in i privata, slutna Facebookgrupper för att agera polis, domare och bödel för att hänga ut, klandra och svartmåla kompetenta och laglydiga medborgare så kan man verkligen förstå varför Yles tittarsiffror har dalat med 25 % vilket HBL och Vasabladet har rapporterat om. ”Stympat Yle Fem tappade halv miljon tittare på bara ett och ett halvt år…”. Tidsmässigt så stämmer det att tittarsiffrorna rasade sedan Yle började med dessa drev. Yle iscensatte nämligen ett drev mot Ann-Katrine förra hösten och hängde ut henne, och även Anders Sultan, som brottliga i maj i år – trots att inget brott har begåtts.

Gardberg skriver försmädligt att Ann-Katrine inte vill svara när hon ringer upp för Yles räkning och att Ann-Katrine lägger på luren när hon hör Gardbergs röst. Tycker Gardberg/Yle att det är så konstigt? Att Ann-Katrine väljer att inte ge Gardberg någon kommentar är Gardbergs eget fel, blott genom sin tidigare behandling av Ann-Katrine. Ann-Katrine skulle få komma till tals i det Spotlight program som sändes i november i fjol om kolloidalt silver (Ann-Katrine hade dock tackat nej till att delta live i programmet) men konverserade via ett 30-tal email där Ann-Katrine svarade på alla Gardbergs frågor. Trots detta så sade Gardberg i programmet att Ann-Katrine inte ville kommentera till Yle. Dessutom hängdes Ann-Katrine ut för en text som hon inte alls hade skrivit. Fastän detta hade påpekats innan publicering så avgjorde Gardberg att det ändå var Ann-Katrines text för att Ann-Katrine inte hade satt ut citattecken, och publicerade det som om det vore Ann-Katrines. Trots att Ann-Katrine har påpekat alla de felaktigheter som Gardberg och statliga Yle har gjort vid det tidigare drevet, så gör journalisten ingen rättelse och Yle hänvisar till sina egna pressregler som tydligen ger dem rätt att sätta sig över både vår grundlag, mänskliga rättigheter och Facebook communityregler.

En sak som är oerhört viktig om man är journalist är att det man skriver är sanningsenligt. Yle har dock farit med grov osanning även i detta senaste drev. Yle presenterar nämligen Ann-Katrine Backman som företagare och att hon har behandlat med black salve. Yle har därmed bevisligen bara valt ut de delar av Ann-Katrines citat som passade in i Yles agenda och medvetet undanhållit den avgörande information där Ann-Katrine klargör att hon INTE har gjort detta yrkesmässigt i sin firma, trots det så hänger Yle ut Ann-Katrine som en klandervärd företagare. Vad får Yle att agera på detta sätt?

Sanningen är att Ann-Katrine har använt salvan till en familjemedlem inom hemmets fyra väggar. Dessutom så blev familjemedlemmen frisk från sitt maligna melanom, vilket Yle inte heller nämner ett ord om i sitt TV-program. Därmed är det bevisat att Yle har undanhållit läsarna viktig och avgörande information. Det var en privat salvburk som Ann-Katrine hade fått av en vän, och inte alls något som säljs i Ann-Katrines webbshop, och har aldrig någonsin sålts där eller på hennes mottagning eller använts som företagare vilket numera har spridits på grund av Yles snedvridna rapportering. Ann-Katrine hade dessförinnan själv testat salvan, och hon tillfrisknade från sin hudcancer tack vare just den salvan. Anser Yle att Ann-Katrine skulle ha nekat till att använda salvan på sin familjemedlem, trots att hon hade salvburken ståendes kvar med ett innehåll som hade hjälpt henne själv? Förespråkar Yle hjärtlöshet? Vill Yle frånta människor rättigheten att bestämma över sin egen kropp och inskränka människors eget val och möjlighet att prova örtberedningar och kurer som har använts sedan urminnes tider?

Black Salve är inte förbjuden i EU som Yle påstod i Spotlight-programmet, informationen där Gardberg och läkaren sade detta är numera bortklippt, dock har Yle kvar informationen och lägger det i munnen på Ann-Katrine trots att Yle vet att den är felaktig. Yle har sedan fortsatt att efterkonstruera information, när Yle har upptäckt vilka stora fel de har gjort, vilket tyder på att Yles journalist Gardberg har gjort ett mycket dåligt researcharbete.

Apropå silvervatten så är det ett samlingsbegrepp, och de enda silvervatten-produkter som någonsin har färgat människor blå, är de silverpreparat med silvernitrat (silversalt) och silverproteiner som läkemedelsindustrin tog fram och som ordinerades av läkare (det finns även något fall av hemmatillverkat silvervatten som okunnigt har baserats på silversalt). Var är hetsjakten på de läkarna? Hur många har dött av kolloidalt silver? Svar: 0 personer. Hur många har dött på grund av läkemedelsindustrin? Det är så pass många att läkemedel (som rätt förskrivna) är den fjärde vanligaste dödsorsaken. Var är hetsjakten på läkemedelsindustrin som bokstavligen tar död på oss?

Yle vill uppenbarligen istället hetsjaktsjaga en omtyckt och mycket kunnig terapeut som har ett stort hjärta och som inte har gjort någon förnär – varför gör Yle så? Är det för att ingen terapeut, inte ens privat, någonsin ska våga yttra något om vad som kan fungera utanför skolmedicinen? Yles mål är uppenbarligen att få till stånd en kvacksalverilag i Finland och därmed gå läkemedelsindustrins ärenden och begränsa sjuka människors alternativ till hälsa.

I sin kamp för att införa en kvacksalverilag i Finland använder Yle Sverige som exempel, men det är synnerligen patetiskt att använda Ann-Katrine Backman som fall då, som redan följer svensk lagstiftning på detta område. Det som Yle inte alls talar om för sina åhörare är att det som Ann-Katrine har gjort – att dela med sig av sin egen salva till en närstående – inte är något brott i Sverige. Den behandlade personen blev dessutom frisk från sin cancer med en salva som de facto har botat hudcancer i två fall av två. Det borde uppenbarligen finnas en kvacksalverilag för journalister/chefredaktörer, samt så borde det finnas en obligatorisk juridisk utbildning för dem.

Sara Boo, sekreterare National Health Federation Sweden står tillsammans med 1 500 personer bakom detta brev.

(1197)