Den 24 oktober 2007 hölls en konsumenthearing om rationell läkemedelsanvändning. Det var den andra i sitt slag som KILEN hade tagit initiativ till och arrangerades utav socialutskottets ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

En av de särskilt inbjudna var Peter Rost, Ex-Vice President, marketing, Pfizer/Parmacia. Peter Rost hade gjort sig känd som en whistleblower som betyder en person som påvisar oegentligheter inom sin organisation. ”Jag vet att allt inte är svart eller vitt – men jag vet när något är brottsligt”, sade Peter Rost. Han talar om läkemedelsindustrin och dess förfarande. Han säger att när man finner brottslighet inom sin organisation finns det tre sätt att gå vidare 1: man slutar 2: man tittar åt andra hållet 3: man agerar. Om en medicin distrubureras på felaktiga indikationer så kan det ge 10 års fängelse – det var precis detta man hade gjort på Pharmacia vad gäller Genotropin som illegalt såldes för att ”stoppa åldrandet”. Han valde att agera och det var så han blev en whistleblower

 

Peter Rosts inlägg i riksdagshuset skulle handla om om Etik, Vinster och Framtid för läkemedelsindustrin.

Peter Rost visade att industrin hade genomgått 100 åtalsförundersökningar mot 200 läkemedelsföretag – jag visste inte att det fanns så många ens… inflikade han.  Bara de sista 3-4 åren har industrin fått betala 40 miljarder kronor i böter för brottslighet.  Rost visade med exempel på olika läkemedelsföretag som blivit dömda för att de slarvat med tillverkningen, trixat med skatten, mutat läkare och ägnat sig åt illegal marknadsföring och där läkemedelsföretag till och med åkte dit för samma brott om igen. 27 bolag fälldes för att de hade struntat i reklamreglerna och allvarligast böter råkade Novartis ut för som fälldes för samma brott 7 gånger. Företaget fick en straffavgift på 790 000 kronor vilket motsvarar 50.- för en Svensson. Det betyder helt enkelt att straffavgiften betalar sig och kan ses som en investeringsavgift, berättade han.

Peter Rost är svensk-amerikan och emigrerade till USA 1987, han berättade att allmänheten har dåligt förtroende för läkemedelsbranschen. I en undersökning som handlade om branschers etik och moral, visade det sig att läkemedelsbranschen hamnar på 13: plats (av 19) – vilket är en mycket dålig ranking. Hur ska man kunna sälja – vilket är alla företags mål – om folket inte har förtroende för en…

När Rost stack ut hakan bl a vad gällde parallellimport av läkemedel och utmanade Pfizer fick han många ifrågasättande brev – men det han inte kunde låta bli att förundras över var att 40% av alla mail trots allt stödde hans aktiviteter och att det krävs mer mod att skriva ett positivt omdöme än ett negativt när någon ifrågasätter ens egen bransch och organisation…

Svenskarna blir blåsta, proklamerar Peter Rost. Han förklarar hur läkemedelsbolagen utnyttjar lagarna på ett sätt att Sverige går miste om miljarder i skatter. Genom att Irland är ett skatteparadis flyttas bolagen dit och läkemedlen säljs dyrt till Sverige där man redovisar dåliga siffror och vinsten kammas hem på Irland där man bara betalar 10% i skatt…

Han målar upp en ljus framtid för läkemedelsbolagen i det att sjukvården kommer att öka i framtiden eftersom det kommer att bli en allt äldre befolkning och människor över 60 år är storkonsumenter utav läkemedel, men ändå tycks bilden bli dyster. Bilden fördunklas nämligen utav att de inte kommer upp med några nya läkemedel och aktierna därmed går ner. De har fallit med 50% sen 1996.

I debatten efter inlägget understryker Peter Rost också att forskning inom läkemedelsbranschen endast görs om man är övertygad om den överträffar andra på marknaden – annars låter man bli. Man är inte intresserad utav jämförande studier – man vill bara veta om ens eget är bäst! Han ser i framtiden att forskningen kommer att minska eftersom pengarna kommer att satsas på att försöka hålla aktiekursen.

Peter Rost hävdade också att svensk sjukvård ”eldar för kråkorna”, genom att dyrare mediciner ändå används,  trots att man i de flesta fall kan välja ett billigare, han gav ett exempel på Omeprazol som kostar 260.- /100 tabl., som i de flesta fall kan ersätta Nexium som kostar 1098.-/100 tabl.

Svar på frågan vad han önskade utav politiker är att de ska ”bli tuffare förhandlingspartner” – läkare betalar ju ej, utan det är fri förskrivningsrätt, så det behövs tuffare förhandling från politikers sida. En säljare på Astra fick sparken efter att ha sagt att ett läkarkontor är som ” a big bucket of money” och ju oftare man kommer dit – ju mer får man… Han berättade också att en svensk läkarlön är avsevärt lägre än i andra länder, därför blir svenska läkare också mer beroende av läkemedelsindustrin. En svensk läkare tjänar i snitt 68 000 dollar och i USA tjänar en läkare 250 000 dollar. I  Sverige är skatten dessutom dubbelt så hög.

Teresa Leornardo från Health Action International (HAI) sa att de flesta länder förlitar sig på industrins självreglering – men det fungerar helt enkelt inte. Branschen hamnar i en intressekonflikt vad gäller jämförande behandling. Hon visade också på vilseledande reklam som kom med direkt felaktiga påståenden. Vioxx som salufördes utav Merck lade 550 miljoner dollar på reklam, ett medel som orsakade 88 000 hjärninfarkter och 140 000 extra hjärtinfarkter – 90 % med dödlig utgång.  Man kan förebygga livsstilssjukdomar med att lägga om livsstilen med diet och motion etc.

Sten Olsson, Head Extrenal Affaires UMC (Uppsala monitoring Centre)berättade att det finns 5000 läkemedel och det finns en komplicerad manual till varje medel – ingen kan hålla reda på 5000 medel och en patient borde ha behandling utav en läkare som är expert på det medel som denne ordinerar. Han ifrågasatte därmed om den fria förskrivningsrätten är förenlig med patientsäkerheten. Han pekade också på att pharmaceuterna är en stor resurs som kanske inte nyttjas tillräckligt. Kanske skulle man ha obligatorisk vidareutbildning för att behålla sin legitimation? Så är det i USA.

Otto Cars professor, STRAMA, berättade om antibiotikaresistensen, och hur det utgör det största hotet och hur viktigt det därför är att bara använda antibiotika i absolut nödfall – det är ingen förnybar resurs!

Rolf Adolfsson (institutet för klinisk vetenskap, avd Psykiatri Umeå Universitet) sade att det sker både under- och överförskrivning, man har börjat ifrågasätta om antidepressiva och antipsykotiska läkemedel tillför något. Det man ser är att förskrivningen har ökat och att biverkningarna har ökat, även med nya allvarliga biverkningar. De nya behandlingarna var inte effektivare än de gamla. Bortkastade pengar? undrade han.

Komplex kunskap om genetiska markörer når ej fram till läkare, vilket kan förutsäga vilka människor som kommer att drabbas utav biverkningar berättade  Magnus Sundberg, Karolinska Institutet.

Läkare har ej någon samlad information om vad en patient har förskrivet vilket är en stor svårighet för läkare, berättar Eva-Nilsson-Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet.

300 000 människor som har skadats pga läkemedel har kommit till KILEN för att få hjälp.

100 000 människor dör årligen i USA pga läkemedelsbiverkning och utgör därmed den 4 vanligaste dödsorsaken, enligt uppgift från FASS. Samma källa anger att i Norge är 18% av inläggning på klinik är direkt eller indirekt associerad till läkemedelsbiverkningar. I bilbranschen har vi noll-vision, borde inte det gälla för läkemedelsbranschen och vården också?  Texten är från FASS.se vid denna tidpunkt (men sidan har numera förändrats och detta avsnitt nedan har tagits bort):

Fass

 

Gunnar Alvan, läkemedelsverket berättade att det finns en underrapportering om biverkningar. Det verkade som om Alvan inte såg något problem i att denna kontrollerande myndighet finansieras utav läkemedelsindustrin samtidigt som det framkom att tillgången på oberoende forskning är låg.

Folkhälsoinstitutet fastslog att kvalité är högsta målet, ta  vara på patientens berättelse och att all ohälsa inte går att medikalisera.

_______________________________________________________________________________

Artikel från 2007 dock nu med uppdatering om att Fass har ändrat på sin sida

Sara Boo, Ordförande NHF Sweden
KILEN  lade ner kort tid efter Hearingen ägde rum eftersom de fick inte längre skulle få stöd för fortsatt verksamhet. KILEN var en ideell organisation som hjälpte människor med läkemedelsberoende.

 

 

 

(3665)