Jag halkade in på mammografi när jag intresserade mig för de nya cancerrönen och har tagit del av information från bland annat  kirurgen Christine Horner som är fd språkrör för The American Cancer Society och som själv förlorade sin mor i bröstcancer, samt inte minst Peter Gøtzsche som leder det ansedda Cochrane Institutet. Här får ni veta det som sjukvården inte berättar…

>> Sanningar om bröstcancer och de verkliga hemligheterna till hälsa

>> Gøtzsche: Bästa metoden att minska antalet kvinnor som får bröstcancer är att avstå från mammografi

 

 

Totalt ställs omkring drygt 61 000 cancerdiagnoser varje år i Sverige. Av dessa är över 9 000 bröstcancerdiagnoser. Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer, som därmed är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag. Bröstcancer drabbar framför allt medelålders och äldre kvinnor. Medianåldern för insjuknande är 64 år. Färre än fem procent är under 40 år.

Gävle sjukhus var först i världen med att införa hälsokontroller med mammografi, året var 1969.Det var läkaren Bengt Lundgren som var pionjären vad gäller mammografi och under hans ledning undersöktes 6000 kvinnor med denna nya röntgenteknik och resultaten presenterades på läkarstämman 1974. Man ansåg sig ha gjort stora framsteg i kampen mot bröstcancer.

Redan på den tiden fick fler och fler bröstcancer för varje år, man visste inte varför, men man menade att det på något sätt tycktes ha med välfärden att göra, för sjukdomen var bara vanlig i de industrialiserade länderna i Europa och USA. Man var noga med att förklara att trots att man inte visste varför så visste man dock alldeles säkert att det inte berodde på P-pillren (dessa  hade lanserats 10 år tidigare och för vilken det fanns en stark lobbying och många kvinnor ifrågasatte om det inte var farligt med dessa extra hormoner då larmen hade varit många om P-pillrens biverkningar). Professor Barbro Westerholm (tillika liberalpolitikern som idag aktivt motarbetar Vidarkliniken) var föredragande läkare i läkemedelsfrågor i Medicinalstyrelsen 1964 då det beslutades att ge tillstånd för försäljning av P-piller i Sverige.

Det dröjde dock till 1986 då Sverige som första land i världen introducerade massröntgen, sk screening, av friska kvinnor för att spåra tidiga bröstcancertumörer. Socialstyrelsen sa från början nej pga strålningsdoserna som kvinnorna utsattes för under proceduren, men tekniken gick framåt och stråldosen sänktes. På 90-talet spreds tekniken från land till land. Socialstyrelsens rekommendation är idag att alla kvinnor mellan 40 och 74 ska kallas till mammografi. Men jag har sett att i andra länder börjar de inte screena kvinnorna förrän vid 50-års ålder, så är det tex i England.

Exempel på land som till viss del har avstått från mammografi är Danmark och upprinnelsen till det är en svensk studie från -99 som visade att mammografi inte gjorde någon nytta och att mammografi inte ökade bröstcanceröverlevnaden. Detta fick Peter Gøtzsche på Cochrane Institutet att ytterligare studera mammografin och denna studie kom fram till att man inte kunde dra någon slutsats om att nyttan med mammografin översteg riskerna. National board of health drev dock en annan linje och menade att man skulle massmammografera vilket resulterade i att politikerna ute i de olika regionerna inte visste på vilket ben de skulle stå, de hade respekt för båda, men de valde att inte massmammografera så det är idag fortfarande bara screening i 20% av landet. Detta har gjort att man har kunnat följa nyttan av mammografin jämfört med regionerna där man har valt att inte mammografera och reslutatet är att mammografi INTE står bakom den ökade bröstcanceröverlevnaden, utan det är förbättrad behandling som står bakom den effekten. Mammografin är förvisso bra på att hitta tumörer innan de är palperbara men det verkar inte vara på ett sätt så att nyttan överstiger risken…

Redan -69, alltså innan mammografistudien, gjorde Bengt Lundgren även en stor undersökning med den sk värmekameran, termografen, populär över hela världen och som skiljer på friska och sjuka partier genom värmen som avges, det visade sig att 1/4 fall var falskt alarm. Bengt gick tillbaka till röntgen, som hittade fler fall av cancer, faktiskt hittade mammografin dubbelt så många fall än med klinisk undersökning. Det kanske låter positivt men faktum är att det finns många nackdelar med mammografi:

• avger joniserande strålning som är cancerframkallade
• Överdiagnosticering, dvs man hittar cancer hos kvinnor som aldrig skulle komma att innebära något problem för kvinnorna. Istället blir de märkta av en sjukdom, bli behandlade opererade och strålade etc för ett problem som egentligen aldrig var ett problem, och aldrig skulle hinna bli ett problem under deras levnad.  
• är felaktiga 80 procent av gångerna (ger ett falskt negativt eller falskt positivt svar)
• använder tryck, vilket kan skada bröstvävnad eller potentiellt sprida cancer
• är inte effektiva för upp till 50 procent av kvinnorna (kvinnor med täta bröst eller implantat. Unga kvinnor har täta bröst)
• kan leda till överdiagnos och överbehandling av icke-invasiv cancer
• kan leda till oroväckande förebyggande åtgärder som ”bilateral mastektomi”, där man tar bort båda brösten kirurgiskt
• mammografi ökar antalet cancerfall.

Svenska kvinnor har inte tillgång till den information som de behöver för att kunna fatta ett välgrundat beslut om att delta i mammografi eller ej, menar Peter C Gøtzsche. De flesta får endast en kallelse, med tid, plats och pris för undersökningen, men de får ingen information om vare sig gynnsamma eller skadliga effekter. Detta är chockerande när det gäller ett upplyst land som värnar om kvinnors rättigheter och självständighet.

>> Du har fått cancer – Läkaren: “Ska det vara lite kemiskt stridsmedel från första världskriget?”

Cochrane Centers informationsbroschyr som de har tagit fram och som är översatt till svenska och många andra språk av frivilliga, som var missnöjda med att den officiella informationen i deras länder var ensidig och behäftad med fel. Foldern har av det inflytelserika amerikanska Center for Medical Consumers bedömts vara den första ärliga information om mammografiscreening som skrivits av professionen. Cochrane Centers kritik av informationsfoldern i Storbritannien har lett till att man har lovat att ändra den.

Forskarna tar upp problemen med länders informationsbroschyrer där man man ofta bara upplyser om hur många kvinnor i ett land som får bröstcancer årligen och hur många som dör av det. Men man talar inte om att de flesta får diagnosen först när de är gamla och att många dör av något annat innan bröstcancern blir ett problem. Man förklarar inte heller att livstidsrisken att dö är en irrelevant upplysning när det endast är en viss bestämd åldersgrupp som erbjuds screening. Det som är relevant för kvinnan är att veta hur stor den absoluta risken för att dö av bröstcancer är om hon deltar i screening respektive om hon inte deltar i screening. Enligt Cochrane ser dessa siffror ut så här:

• Om man undersöker 2000 kvinnor med mammografi regelbundet i 10 år, kommer en av dem att ha nytta av mammografin, eftersom hon kommer att undgå att dö av bröstcancer.
• Samtidigt kommer 10 friska kvinnor av de 2000 deltagarna p.g.a. mammografin att få diagnosen bröstcancer och bli behandlade i onödan. Dessa kvinnor får genomgå operation med delvis eller helt borttagande av bröstet, de kommer ofta att få strålbehandling, och i några fall cellgiftsbehandling.
• Dessutom kommer 200 av de friska kvinnorna att få uppleva falskt alarm, ofta efter invasiva undersökningar. Den känslomässiga belastningen, som ett falskt alarm ger, kan vara tung att bära.”

Man bör nog välja att skjuta upp mammografin så länge som möjligt, och undvika det om man har täta bröst (vilket unga människor har). Man ska inte gå så ofta. Gøtzsche menar att det bästa sättet är som det var förr, att kvinnan hittar sin cancer genom att själv känna igenom sina bröst, men det är inget man ska göra varje dag säger han.

Termografi är en enkel, snabb och billig metod och har inga biverkningar och bör därför prioriteras i första hand. Det som är en ypperlig fördel med termografin är att det finns tid att förebygga eftersom den påvisar förändringar i vävnaden, inflammation, 8-10 år innan det blir en tumör. Först i andra hand bör mammografi väljas, alternativt magnetröntgen eller ultraljud, såvida inte MammoScan kommit ut på marknaden som är en kombination av laser, termograf och magnetkamera – en uppfinning från 2004 som utvecklades av Martina Söderström i samarbete med Chalmers. Termografi som absolut första handsval är dock givet för mig.

Text: Sara Boo
Läs mer: www.thenhf.se  (sök på bröstcancer)
Läs: Cochranes folder: http://nordic.cochrane.org/sites/nordic.cochrane.org/files/public/uploads/images/mammography/mammography-se.pdf

(21781)