För 20 kronor fann jag i mitten av juni i år ett exemplar av Illustrerad Vetenskaps årsbok från år 2015. På sidan 24 fann jag en artikel om den numera mycket kände “ismannen” Ötzi som år 1991 återfanns uppe på en bergskam i Alperna, mellan Italien och Österrike. Ötzi har genom åren undersökts minutiöst och mer och mer kunskap om honom och hans leverne har successivt framkommit med hjälp av modern undersökningsutrustning.

Ötzis kropp är ungefär 5 200 år gammal och den avslöjar bland annat att folket på den tiden tatuerade sig. På Ötzis kropp har man funnit omkring 60 tatueringar och en stor andel av dem är placerade så att de överensstämmer med meridianerna och akupunkturpunkterna. Tydligen så hade de europeiska folken kunskap om klassisk, kinesisk akupunktur redan för drygt 5 000 år sedan till skillnad från den europeiska läkarkåren där den absoluta majoriteten av den ännu idag inte har någon som helst kunskap om sådan behandling och kan ännu mindre utföra den. Det får mig att undra om utvecklingen inom den medicinska vetenskapen verkligen har fört oss så vidare värst mycket framåt under de senaste fem årtusendena…

Undersökningen av Ötzis kropp visar på fler intressanta saker. Han led av artros, hade inälvsmask och dessutom njursten. Att kunna diagnostisera dessa sjukdomar på ett 5 200 år gammalt lik är väldigt imponerande men så långt har faktiskt den medicinska vetenskapen numera kommit. Hur det då kommer sig att  den moderna, svenska sjukvårdens utövare inte alltid lyckas att diagnostisera motsvarande sjukdomstillstånd på de i vår tid vårdsökande och fortfarande levande patienterna är dock en gåta.

Att Ötzi även led av en infektionssjukdom efter ett fästingbett, har de italienska forskarna och läkarna kommit fram till och detta får mig verkligen att allvarligt fundera över svensk sjukvård. De italienska läkarna har uppenbarligen kunskap om att fästingar bär på smitta som kan leda till kroniska infektionssjukdomar och de italienska läkarna klarar dessutom även av att diagnostisera sådana sjukdomstillstånd, på en 5 200 år gammal patient vars kropp till stor del är stadd i förruttnelse. Hur kan det då komma sig att svenska läkare inte kan diagnostisera sådana sjukdomar ens på i dag levande patienter, och vad ännu värre är – de har inte ratificerat kroniska infektionssjukdomar orsakade av fästingar! I stället skakar de svenska läkarna på sina huvuden, harklar sig osäkert och rullar med ögonen som om de vore spritpåverkade ugglor. De hasplar ur sig knappt hörbara fraser som ˮdet där är bara inbillningˮ eller likgiltigt häver ur sig ˮdet där får du lära dig att leva medˮ.

Vart är den svenska sjukvården egentligen på väg? Det är hög tid att låta riktig medicin komma in på arenan – medicin som är läkande och botande och inte enbart symtomdämpande. Det är dags att börja lyssna på de läkare och annan sjukvårdspersonal samt alternativmedicinska utövare som har värdefulla lösningar på medicinska problem, i stället för att jaga dem som verkligen kan något…

 

Krönika av Michael Zazzio

 

(13516)