Frön är grunden för jordbruket och en viktig del av den biologiska mångfalden. För endast hundra år sedan odlades många tusen sorter och varianter av jordbruks- och köksväxter i Sverige. Sorterna var ofta unika och genom primitivt urval anpassade till den plats där de växte. Sedan den moderna växtförädlingen tog fart runt sekelskiftet har nästan alla dessa sorter slagits ut och ersatts med enhetliga, högavkastande sorter. Enligt FAO (Food and Agriculture Organisation) har 75 procent av den biologiska mångfalden inom jordbruket gått förlorad sedan förra seklet.

Man känner till runt 5000 olika variationer på potatis varav endast fyra används inom jordbruket idag. Minskad mångfald kan leda till agrikulturella katastrofer. Biologisk mångfald, med ett stort antal arter och sorter kan bättre upprätthålla tillgången på mat och täcka in för alla olika eventualiteter vi kan komma att stå inför i framtiden och därmed förhindra risken för svält. Detta var något som visade sig då den potatis som odlades i hela Europa mellan 1845 och 1852 var mycket homogen. På Irland dog över en miljon människor på grund av att potatisen de var beroende av drabbades av sjukdom. Hade de haft många sorter att välja på så hade de kunnat välja en potatissort med gener att stå emot just denna sjukdom.

Efter andra världskriget behövde industrin hitta andra användningsområden för sina kemikalier. Istället för att tillverka bomber började man nu tillverka konstgödsel. Rockefeller och andra företag som har byggt sina imperium och förmögenheter från oljeraffinaderi och dess biprodukter samt bil och transportindustrin blev stora förespråkare av ”Den gröna revolutionen”, som det industriella jordbruket kallades för. Detta eftersom mekanisering och användandet av petrokemiska produkter inom jordbruket blev till en klar fördel för dessa företag. Forskare tog nu över rollen som jordbruksexperter.

I samband med dessa förändringar behövde man bearbeta växterna så att de kunde tåla konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Plantorna togs då till laboratorier för att förbättra utsädet men detta gjorde mer skada än nytta eftersom plantor anpassar sig efter sin växtplats och dessa industrialiserade fröer och växtsorter kom att endast kunna prestera optimalt enligt de särskilda villkor som de varit utsatta för i laboratoriet. Jordbrukare blev nu allt mer beroende av användningen av stora mängder vatten, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Detta har lett till att jordarna har utarmats, förorenats samt förlorat sin bördighet och kvar blir jordbrukare som blir beroende av leverantörer som säljer både utsäde och bekämpningsmedel.

I en värld där kemikalier från industri och jordbruk visat sig vara en av de fem vanligaste dödsorsakerna på vår jord behöver vi inte nya, moderna metoder som gynnar en ökad användning av kemiska bekämpningsmedel. Nyligen kom FN:s miljöprogram ut med en rapport som visar att kemikalier nu leder till en miljon dödsfall årligen. Den ökande användningen av kemikalier leder till allt större konsekvenser för djur, natur och människors hälsa och det som behövs är snabba åtgärder för att vända trenden.

Att införa GMO i jordbruket kommer aldrig att leda till en minskad användning av kemikalier. Detta på grund av att företag som Monsanto, Syngenta, Bayer och Du Pont som forskat fram grödorna även ligger bakom själva tillverkningen av just de kemiska bekämpningsmedel som grödorna är designade att stå emot. Sedan gammalt förutsätts ekologiskt jordbruk ge betydligt lägre skördar än konventionellt. En del debattörer hävdar att vi kan odla ekologiskt i de rika länderna, men att det inte alls passar i fattiga länder.

Men de har fel! Se “Ekologiska jordbruksmetoder och mat i ett förändrat klimat – En studie med exempel från Etiopien” (pdf 32 sidor)

• för det första stiger avkastningen några år efter omställningen från konventionellt, när man har fått ett fungerande system med gröngödsling och kretslopp. Skördarna blir i vissa nyare försök till och med högre i ekologisk odling. Erfarenheter från framför allt utvecklingsländer visar också att avkastningen blir betydligt stabilare med ekologisk odling.
• för det andra ger ekologiska odlingsmetoder mycket högre skördar än de traditionella i fattiga länder. Den så kallade Michiganrapporten (Ekologiska jordbruksmetoder kan försörja världen) anger att skördarna blir 80 procent högre i ekologisk odling.
• för det tredje slipper småbönder att skuldsätta sig för att odla ekologiskt jordbruk, vilket de behöver om de ska köpa konstgödsel, bekämpningsmedel och manipulerade utsäden.
• för det fjärde är ekologiskt jordbruk hållbarare eftersom det kräver mindre resurser i form av bland annat fossil energi, vilket får allt större betydelse i takt med ett stigande oljepris.

Slutsatser om ekologiska jordbruksmetoder och mat

• ekologiskt jordbruk bidrar till hållbarhet, vilket innebär att näringsnivån och mullhalten i jorden upprätthålls och att inga tungmetaller eller kemikalier ansamlas i mark eller vatten
• kan bidra mindre till utsläppen av växthusgaser eftersom det inte använder handelsgödsel som är framställt med fossila bränslen.
• kan bidra till att binda växthusgaser genom att mullhalten i marken ökar
• kan klimatanpassas genom att bidra till god vattenhushållning och bevara den biologiska mångfalden
• har goda förutsättningar att försörja jordens växande befolkning
• bidrar till förbättrad hälsa för alla människor, för de slipper förgiftad och kontaminerad föda
• bidrar till fattigdomsbekämpning genom att ge fattiga småbönder en tryggare försörjning. Fördelarna med ekologiska jordbruksmetoder uppmärksammas av allt flera.

NHF Sweden stöttar naturlig, giftfri och GMO-fri mat. Gör det du också genom att göra rätt val i mat- och fröbutiken. Köp ekologisk och obesprutad mat. Odla egen mat, egna grödor och vid inköp fråga efter ekologiska fröer och fröer som inte har tappat sin förmåga till fortplantning, som F1-fröerna har gjort. Skriv till politikerna och kräv förbud av GMO!

Text: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphotos.net/amenic181

 

 

Läs mer:

From green to gene revolution: How farmers lost control of the seeds from agriculture modernisation – GRAIN

What is happening with Agrobiodiversity?

Where have all the farmers gone?

 

(3084)